GLADMÅNDAG: BOKREA

Länkar upp ett boktips jag hittade på rean till Caritas GladMåndag.

Hur skulle hon göra, den lilla lokaltidningen eller den stora i Stockholm, hon funderade medan hon gick den smala gångvägen genom skogen, för att hämta ungarna på dagis. Skulle hon ta chefredaktörsjobbet, dom betalar bra, men ville barnen och Kaj lämna det trygga livet i småstan?

Plötsligt väcktes hon ur sina tankar av att hon tappade fotfästet och ramlade framåt. Hon hade inte märkt den unga kvinnan som låg tvärs över gångvägen med ett kniv i ryggen och snubblat över henne. Hon tog upp mobilen och ringde Kaj.

”Hej kan du du gå tidigare från jobbet och hämta ungarna, jag har snubblat över ett lik igen. Jag måste ringa Kommissarie Bengtsson och hjälpa honom lösa det här fallet, sen har ju jag och Sara ett pass Tantrayoga i kväll.”
Journalisten Emma Rudin stod inför ett nytt mordfall och hennes tankar på den framtida karriären var som bortblåsta.

Det är ungefär här jag brukar sluta läsa boken och slänga den i väggen.

Jag vet att många inte håller med mig men jag har dragit slutsatsen att engelsmännen uppfann pusseldeckaren och det svenska deckarundret skapade livspusseldeckaren, kanske jag haft otur i mina deckarval, men deckare är så fruktansvärt stereotypa. Varför skulle just kvinnliga journalister vara så bra att lösa mord, jämfört med kvinnliga kokerskor i skolkök.

Jag var alltså nere i min lokala bokhandel och hittade del 2 på Babylon Berlin. Följde del 1 som serie på SVT. Det här är bland det bästa jag sett, den något luggslitne Kommissarie Gereon Rath, som lider av posttraumatisk stress efter skyttegravarna i första världskriget. Han går till en skum apotekare, som förser honom med kemiska droger i små glasampuller för att han skall fungera. Han löser ett mord med hjälp av den smarta sekreteraren Charlotte Ritter som trots att hon är kvinna bestämt sig för att göra karriär i Berlins kriminalpolis.

Det är slutet på 20-talet Weimarrepubliken och demokratin är i gungning, trångboddhet och misär blandas med dekadens och rikedom, arga kommunister och mordlystna facister, samt mutor, skumma, politiker, champagnie och droger.

En deckare helt i min smak så långt bort från medelklass-media-mys man kan komma. Det här är alltså del två, del ett går också att få tag på och finns troligen som serie på Netflix. Tydligen finns det mer både som serie och böcker, men inte översatt till svenska.

Men hur gick det då för Emma Rudin?

Jo hon löste fallet åt Kommissarie Bengtsson lagom till helgen, så dom hann ha parmiddag, äta tapas över köksön och diskutera färgglada kokböcker.

Intresseklubben antecknar alltså.

KajsaLisa

SKYLTSÖNDAG:BOKREA

Ja så var det dags igen för första vårtecknet, bokrea. Länkar upp mina upplevelser till BPs Skyltsöndag.

Med Akademibokhandelns katalog i högsta hugg tog jag tunnelbanan in till stan, gick över Sergels Torg, tog rulltrappan upp ………..

Men vad nu då ???????????

I know a place, ja det gör jag också men den verkar inte vara här. Var har dom gjort av Akademibokhandeln? Dom andra skyltarna verkar tillhöra konsultföretag, men har dom rea på konsulter nu? Kanske kan hyra en snygg konsult och bli bjuden på middag, äsch dom brukar vara rätt tråkiga.

Men efter lite letande i Sergelgången hittade jag rätt. Jag hade ingen aning om när den försvann hit, jag bör nog besöka bokhandeln lite oftare.

Två fynd, först Thomas Pikettys Kapitalet och ideologin. En tegelsten på 1163 sidor. Mycket ekonomihistoria, men jag är duktig på ekonomi. Alltså 1163 sidor för 149 kronor det blir 7,8 sidor per krona, troligtvis den mest ekonomiska boken på bokrean.
Men jag tror jag värmer upp med Kapten Kalsong först, innan jag lämnar den till han som skall ha den.

Sen var jag givetvis inne och stöttade min lokala bokhandel, men det är en speciell bok jag återkommer till i morgon, i GladMåndag.

KajsaLisa

TRÅKTORSDAG: GNÄLLBRIST

Jaha vad skall man gnälla på den här Torsdagen då?
Temperaturen går över tio plus, fick in löningen på kontot idag, så egentligen … men det är ju grått i alla fall så………..

Men det gnäller jag ju över kanske inte jämt men på tok för ofta. Jag börjar bli tjatig.

Men nu vaknade jag i morse, så kollade jag kontot, gick ut i vårvärmen och kände mig totalt ognällig. Det är givetvis den här förbannade tråktorsdagens fel.

Jättetråkigt helt enkelt.

KajsaLisa

TVÅ STORA BRÄNDER

I veckans fotoutmaning på temat brinna hos Gems Weekly Photochallenge tänkte jag ta upp två stora bränder som var stora på olika sätt.

Västmanland 2014.

Jag var där våren 2015 alltså året efter branden. Vi i scouterna hade specialtillstånd att gå in i området, som var stängt för allmänheten, men fick bara hålla oss på vägarna. Rötterna hade brunnit sönder på många träd, så gick man in i området fanns risken att man fick ett träd över sig. Bilden är tagen i motljus i solnedgången.

London 1666

Inte lika stor till ytan men förödande var Londons mest kända brand som började i ett bageri på Pudding Lane 13000 hus brann ned och det mesta av staden ödelades. Monumentet över branden ritades av arkitekten Christopher Wren och är 63 meter högt, så jag fick luta kameran. Han byggde även upp den nya St Paulskatedralen efter branden.

Det finns en spiraltrappa upp till toppen i pelaren på 311 steg. Jag har gått spiraltrappan på tunnelbanestationen Covent Garden som bara är 193 steg, vilken var mördande rent psykisk, eftersom den saknar avsatser. Efter det gick jag meddetsamma till restaurangen Belgo Centraal och tog en jordgubbsöl, vilket är betydligt godare än det låter.
Den här spiraltrappan är alltså bra mycket högre och sen skall man ned igen samma väg.

Dessutom serverar dom ingen kall öl uppe på plattformen, kanske därför jag inte testat. men man får visst ett diplom om man klarat av det. Vill någon testa så är det i alla fall lätt att hitta hit, tunnelbanestationen bredvid heter Monument.

KajsaLisa

GLADMÅNDAG: NYTORKAD

Veckans bidrag till Caritas Gladmåndag blir med schlagertema igen, lägger upp ett par gamla bilder på Mustasch sångare Ralf Gyllenhammar som inte gick vidare till final i lördags.

När man har kört ett hårt pass på scen så kan man bli svettig på alla möjliga ställen. Som tur var skickade någon snäll person i publiken upp en t-shirt åt honom.

Titta vad glad han blev när han blev nytorkad.

KajsaLisa

SKYLTSÖNDAG: PÅ DEN GAMLA GODA CLAES OHLSONTIDEN

Bidraget till BPs SkyltSöndag kommer från några skyltar jag såg på Claes Ohlson på Drottninggatan i Fredags.

På Claes Ohlsontiden handlade man inte på nätet utan per brev. Man kunde även ta tåget till Claes Ohlson i Insjön eftersom SJ hade byggt bredspår dit, man kunde även surfa i katalogen på vägen.

Försök åka till Amazon eller Ebay idag, nej det går inte.

Där fanns allt man behövde även om man inte visste vad man skulle ha det till, precis som idag.

Man hade två veckors semester och då cyklade man bara iväg. Det var varmt i vattnet på Claes Ohlsontiden, så ingen behövde flyga till andra sidan jordklotet för att bada.

Men sen kom någon dragande med en X-box och då var det inte lika spännande när en lampa tändes längre.

Så var den lyckliga Claes Ohlsontiden över.

KajsaLisa

TRÅKTORSDAG: ZOOMFYLLA

Som tur är sitter jag inte i så mycket möten, inte mer en nödvändigt. Okej jag jobbar ju politiskt så några möten blir det ju.

Men när Coronan dök upp så kom ju Zoom som en räddning och alla tekniknördar blev jätteglada, det här är framtiden, allt kan skötas på nätet, Coronan skyndar bara på processen.
För er som inte vet vad Zoom är så är det ett verktyg för att ha möten på distans, man trycker på en länk och sen ser man alla mötesdeltagare på skärmen, vissa missar att slå på mikrofonen andra glömmer stänga av den, så hela familjen hörs i mötet. Det blir ingen debatt, för alla vet innerst inne att börjar man ifrågasätta något, så kommer det att bli så snurrigt att reda ut vem som sa vad, att kaoset blir ännu värre. .
Men säger tekniknördarna, det här är framtiden och funkar det inte så är det bara att skuldbelägga individen.

Därför när jag hör detta och få alla ITvisionärer att hålla käft, drar jag upp mitt tråkigaste hittepå hittills. Alla pubar och barer går ju åt helvete under pandemin, men dom kanske inte behövs längre, dom är ju omoderna.
Alltså när vi nu kan ha möten och göra allt via datorn så borde ju personalfester och Aw också funka. Vi krökar loss hemifrån framför skärmen, spriten är ju billigare på bolaget och man slipper dyra Taxiresor hem.

Fuck all mänsklig kontakt liksom.

Just det fortsätter jag ZOOMfylla är det nya. Alla ITvisionärer AIsvamlare och framtidsexperter bara står och gapar och får inte fram ett ljud.

Vilket är rätt skönt.

KajsaLisa

TAJMING OCH TUR ATT FÅNGA EN BLIXT

Veckans bidrag på temat blixtra, till Gems Weekly Photochallenge. Det blir ett längre inslag på det här, eftersom jag har en massa bilder liggande i bloggarkivet som jag kan återanvända utan att det tar på utrymmet. När det gäller mina något udda och knäppa fotoprojekt, så skall jag lista dom från lätt till svårt. Det lättaste är oväder, sen kommer rockklubbar, så modelljärnvägar. Att fånga en blixt på bild är nog det absolut svåraste, det handlar om två saker.

1: Tajming.

Det här ser ju rätt lovande ut, men eftersom jag varken är utrustad med regnrock eller systemkamera med regnskydd så blir det en rask promenad hem.

Så till förberedelserna, frågan om det drar över hemma hos mig.

Kollar radarbilden på SMHI, tur att jag hann hem, eller tajming menar jag givetvis.

Kollar ut genom fönstret nix man behöver inte vara meterolog för att spå väder här.

---

Okej lets hit the wheather

Ja nu börjar det, nu handlar det om det svåraste.

2: Tur

Nu börjar det blixtra och jag är beredd.

Men nej, hur mycket jag än trycker så är problemet att det blixtrar med blixtens hastighet, så jag hinner inte med och har ingen tur idag.

Nej det handlar inte om att jag inte är envis nog, jag ger inte upp förrän vattnet börjar närma sig stövelskaften.

Regnet fortsatte, traskade runt idet en timma men åskan försvann Det är bara att gå hem igen och rinna av.

Mej okej, det går fler tåg och jag fick ju några bra regnbilder. Dessutom kände jag mig nog mer kreativ ute i ovädret, än dom om bestämt sig för att inte fota blixtar idag och saknade tajming.

Jag får väl lägga in en nödbild, nej det är inga riktiga blixtar, det var en fin sommarnatt när jag stod uppe på Mariaberget och fotade mot Strömmen, sen sänkte jag kameran för tidig.

Affischen till utställningen Bowie is på Viktoria & Albert Museeum i London 2013, är nog den enda riktiga blixt jag fotat.

Efter det gick jag ut i solskenet och det var närmare 30 grader varmt. Jag behövde varken tur eller tajming här.
Men i sommar när åskvädren dyker upp så skall jag lyckas.

KajsaLisa

GLADMÅNDAG: HALKFRITT

Tog en promenad i eftermiddags och revbenet klagade inte.

Nästan helt återställd nu från min vurpa för mer än två veckor sen. Blå himmel och en helt halkfri gångväg, det är nästan så till och med jag börjar uppskatta vintern.
Länkar upp den här vårvinterbilden till Caritas Gladmåndag.
KajsaLisa

SKYLTSÖNDAG: ÄNTLIGEN

Fredag på väg till en Fredagslunch, jag plåtade ett par skyltar till BPskyltsöndag.

Första dagen utan Treo har lite ont i revbenet fortfarande, nej jag sprang inte till tunnelbanan, tar inga risker med häftiga rörelser, dessutom kommer nästa om någon minut. Satte mig på betongsoffan och beundrade konsten några minuter, en Centralenskylt.

En liten gul längst ned som varnar för dom som bestämmer på SL. Det kan behövas.

Det blev inte Akkurat utan OT (Oliver Twist), Akkurat har tagit bort Fredagslunchen under pandemin och öppnar först 16.00. Men OT ligger bara några kvarter därifrån, dom har tillhört samma ägare förut, har bra öllista och den här biffen var jättegod.

Det var länge sen jag kopplade av så här med en fredagslunch. Började med portern näst längst ned på tavlan sen blev det Death by coconut som var riktigt god, sen blev det en tredje också, men jag kommer inte ihåg vad det var.

Precis som det skall vara på en Fredagslunch.

KajsaLisa