Här är en massa upprörda människor på Stortorget idag
Jag tycker ärligt talat att det är dags att sluta klaga på Svenska Akademin nu. Jämför man med TV4 som har Farmen, Robinson och Bonde söker fru, tycker jag Akademin står i en klass för sig, som underhållning. Nya intriger och vansinnigheter varje dag, dessutom utan reklamavbrott.
Iden att 1786 låsa in några knäppgökar med uppblåst självbild i ett hus vid Stortorget i Gamla Stan och låta dom sitta där utan kontakt med verkligheten i 232 år är ju rent genial.
Vaddå Big Brother Gustav III visste vad han sysslade med.
I veckans utmaning i Gems Photochallenge mugg ville jag inte fota vanliga temuggar.
Men mugg är också ett uttryck för toalett och en toastol påminner ju om en mugg. Men jag kommer inte att fota toastolar utan det man kan se när man sitter på dom.
Nej haha sorry jag riktar inte kameran nedåt.
Det kommer mest att handla om toaletter på rockklubbar eftersom dom är lite speciella.
Vi börjar på ett ställe jag besökte förra Londonresan, Black Heart.
Satte mig tillrätta i båset, tyvärr var jag så intresserad av väggdekorationerna att jag nästan missar den praktiska pappershållaren, som gör att man inte behöver fylla på papper så ofta.
Restaurangen Crate Brevery i Hakney Wick som jag berättade om för ett tag sen Bilden är tagen för två år sen, minimalistiskt klotter.
Så här såg det ut för en månad sen, Nat har fått herpes och tydligen är dom som bor i Bristol hårda i magen.
Nu till min favoritklubb The Underworld.
Nej det är Puben Camden Eye, på andra sidan gatan, här inne passade man på att göra nummer 2 ifall man behövde innan man gick in.
Den här bilden är innan stambytet och alltså helt unik, för miljön finns inte längre. Ville man tömma sig på öl så fick man passa på efter första bandet. sen brukade det hänga en skylt där det stod out of order och under var det en stor pöl.
Avslutar med något snyggare, toan i källaren på musikpuben Blues Kitchen. På ett blueshak kan det givetvis inte stå Ladies och Gentlemen på skyltarna.
Men innanför Sisterdörren var det så rent att jag inte hittade något intressant att fota.
Den här bilden på vägen till jobbet lade jag in i Oktober ett tågfönster det var mörkt och regnigt utanför.
Jag konstaterade att om ett halvår kommer det vara exakt lika mörkt ute som då men först blir det ännu mörkare, vilket framkallade en del ångest i kommentarsfältet.
Titta vad snabbt det gick vi har passerat det nu. Samma tid, det är dimmigt men ljust. Jag tog bilden i morse på väg till jobbet, ungefär samma ställe tror jag Länkar upp det till Caritas Gladmåndag.
Men nu struntar vi i att tänka ett halvår framåt eller hur 🙂
Dels har jag haft influensa, dels har valrörelsen dragit igång så jag har inte hunnit skriva så mycket här.
Nu slår jag ihop veckans Londoninlägg med BPs SkyltSöndag och det kommer att drälla av skyltar och bilder.
Camden är ett udda område precis som Hackney Wick jag beskrev i dom föregående avsnitten, medan Hackney Wick handlar mycket om konstnärer så är det här mer musik, framför allt rockmusik. Sen givetvis skyltar eftersom det ligger en massa konstiga affärer här.
Passade på att fota lite eftersom jag såg hotande byggkranar här med.
En gungstolsskylt. Medan Hackney Wick bara var en plats som poppade upp är det här mer en instutition, med knäppa affärer och rockklubbar.
Funderade på det när jag promenerade runt här, hur länge kommer den här miljön att finnas kvar innan lyxbostäderna tar över?
Vi får väl kalla in Darth Vaders stormtrupper och jaga bort dom.
Jag kikar in på en av dom många marknaderna, häftig art decoskylt.
Avslutar sångerskan Amy Winehouse som nog var stadsdelens mest kända invånare. Hon dog i sin lägenhet här sommaren 2011, konstigt nog samma dag som jag var här första gången.
Åkte tillbaka till hotellet för att byta om jag skulle hit på kvällen igen på konsert.
Det blir bara rörigare och rörigare i Svenska Akademin någon måste reda ut det här för trots alla fina titlar verkar dom inte fixa det.
Okej, jag får väl ta tag i det.
Fråga 1: Vad gör vi av alla gamla Akademiledamöter?
Dom som sitter där förutom Peter Englund verkar ju knappast sälja några större upplagor av sina egna böcker och dom måste ju försörja sig.
Nu har Alliansen bestämt att hela styrelsen för Nya Karolinska skall avgå, där kan vi ju stoppa in dom. Skit samma, det har ju ändå havererat och om miljarder med skattekronor skall rulla, kan vi ju få lite intriger som valuta för pengarna.
Då var det löst, raskt över till ……
Fråga 2: Vad gör vi med Akademin?
Eftersom dom utser sig själva, och alla avgått måste ju någon utomstående sätta ihop en ny.
Jag naturligtvis. Nu går jag till bokhyllan, håller för ögonen.
Nej jag lovar, ser inget men jag misstänker att Gullio Fogelström och Stieg Larsson ligger lite risigt till.
Okej, jag drog 17 stycken, Stieg Larsson var ju död, Homeros var ju både grek och död. Men dom kanske inte behöver vara med varje gång.
Men dom skall ju vara 18!
Just det därför att den viktigaste rollen, den ständiga sekreteraren, kan man inte bara dra ur bokhyllan
Charlie Christensen en av Sveriges största litterära giganter som i decennier skrivit och tecknat Arne Anka. Nu kan han ge 2018 års nobelpris i litteratur till Lise Myrhe från Norge som tecknar Nemi.
Norrmännen som får stå och dela ut pris vartenda år, får aldrig några pris själva. Sist vi gav dom ett pris i litteratur var 1920 då Knut Hamsum fick det, som sen visade sig vara nazist, tacka fan för att det blir fel med fredspriset hela tiden.
Om nu någon ifrågasätter mitt val av sekreterare, så kolla in det här utbrottet, känns det inte lite Strindbergskt?
Som ni ser allt går att lösa om man tänker lite outside the bok …… öhhh box menar jag givetvis.
Okej skulle det inte fungera kan vi ju sälja Akademin till TV3 som dockusåpa.
Nej, några rent existensiella bilder på hopp har jag knappast, det blir nog mer fysiska hopp till Gems photochallenge den här veckan.
Nu har jag tryckt fram bild efter bild i mitt rockarkiv och vrålat ……….
Men för i helvete hoppa någon gång nu då !!!!!!!
Men rockstjärnor poserar mest.
Men ett litet skutt på 1000 poser ungefär, så det gäller att vara beredd, bilderna är från senaste trippen till London.
Så här skall det se ut.
Tjejerna är faktiskt duktigare, den här bilden på Alizza White Cluze i Arch Enemy hade ju blivit grym om kameran hängt med.
I den här videon hoppar hela publiken
Den här bilden på Charlotte Cooper i The Subways slet jag med kameran i över en timme för att få till, hon går precis in för landning.
Den här tjejens rörelsemönster är skitsvårt att fixa på bild.
Liv Jagrell i Liv Sin på väg uppåt, använde blixt för att hon inte skulle bli ett långt streck på bilden.
Utan att falla.
Ett snyggt hopp från trumsetet av Maja Linn Samuelsson i Heavy Tiger.
Men eftersom hopp inom rockvärlden är ovanligare än man tror, så gäller det att få till det när dom dyker upp och trycka av vid exakt rätt tillfälle.
Man får helt enkelt träna.
Eftersom jag ändå fotar en massa i regn är det här en bra övning.
Så här ser det ut när jag hoppar i vattenpölar med min Sony RX 100/3
Tekniken har ännu inte hunnit ikapp spegelreflexkameran min Nikon 7100 är tyngre att hoppa med men bilderna blir bättre. Testa själva. Man ställer sig i vattenpölen, drar upp isot lite och stor bländaröppning, låt den fokusera och lås fokus, sen hoppar man.
Okej, det är som jag alltid sagt skall man utvecklas som fotograf måste man vara beredd på att förnedra sig. Men i det vädret stannar inte folk och blänger på vad man sysslar med, sen klär man på sig så ingen känner igen en.
Sen är det inte sant att hoppet är det sista som överger en, det finns alltid något att fota efter hoppet.
Tjejerna är faktiskt duktigare, den här bilden på Alizza White Cluze i Arch Enemy hade ju blivit grym om kameran hängt med. 
