I dag tänker jag ta upp ett ämne som håller på att tråka ut mig. Varför alltid Stockholm, hallå alla journalister har ni varit i Storfors eller Mellerud och kollat in hur Coronan påverkar vardagslivet där? Jo jag är faktiskt nyfiken.
Vad svamlar jag om nu, jo för att förklara bättre har jag gjort en bild för att beskriva det här rent grafiskt.
Ja men tänk er själva, jag är i och för sig infödd nollåtta, men det innebär inte att jag inte kan tänka mig in i hur andra har det.
Okej du bor på en mindre ort, du hann precis ned till den lokala pizzerian innan dom stängde 21:00. Du vet den där pizzerian där det aldrig sitter mer än åtta personer oavsett pandemi eller inte.
Du tar upp pizzan ur kartongen, sätter på TVn för att se nyheterna och öppnar en av ölen du hämtat ut från den lokala Systemleverantören.
Samma visa idag igen, innifrån en krog. En bister krogägare i Stockholm som håller på att konka, vi går under bölar han. Okej tydligen har vi så många krogar i stan att en kan gå under varje dag lagom till sena nyheterna på TV.
Du tänker händer det ingenting annat eller någon annanstans i det här jävla landet? Jag förstår att folk på orter som Pajala, Tierp eller Åmål tänker intresseklubben antecknar när dom tar del av Coronaproblematiken i medierna.
Vi börjar med några vred man inte skall vrida på, ett konstverk från Liljewalls vårsalong. Tänk när alla konstkritiker dyker upp och skall analysera verket efter att man pillat på det.
”Det kändes klockrent först. Men vad menar konstnären, det blåa vredet står ju halvöppet, förvirrande.”
Det här kallar jag service i Londons tunnelbana. Frågade ifall jag fick fota och då vred han på huvudet så jag fick med tuppkammen.
Oj vad vred hon ser ut, verkar lite farligt.
Han ser ju ännu mer hotfull och vred ut, äsch, dom är jättesnälla, dom jobbar bara på sin Rock and Roll Image.
När jag tog dom två sista bilderna lärde jag mig en sak, försök aldrig arrangera en rockstjärna framför kameran, dom gör det mycket bättre själva.
Som jag skrev igår, så tog jag en promenad runt Djurgården, fortsatte över den nya bron till Sjöhistoriska och följde Djurgårdskanalen på andra sidan in mot stan.
Vi var några stycken och när vi kom in mot villorna längst ut på Strandvägen ropade en
Titta hägrar!
Okej jag fotademen ärligt talat.
Vackert hus och fin himmel, men hägrarna brydde jag mig inte så mycket om.
Men nu är det bevisat att även jag kan få en fågel fastna på bild, länkar upp det till Caritas GladMåndag.
Sitter nere vid Allmänna Gränd utanför Gröna Lund och väntar på några kompisar, som jag skall ta en promenad på Djurgården tillsammans med. Nej dom är inte försenade, det är jag som är för tidig.
Passar på att fixa BPs Skyltsöndag medan jag väntar, Tyrols skylt är en höjdare på mer än ett sätt, men roligare på kvällen när den är belyst.
Julbord jaha, såg Lövens tal till nationen i dag, det kan dom nog fetglömma 🙂
Tyvärr hade jag problem med reflexer på några höjdarskyltar, men jag får återkomma med dom, när det blir regn eller om det är mulet.
Avslutar med fjärde våningen på NK, alla kan ju bli kissnödiga ibland och där ligger en unisextoalett som är både fräsch och gratis. Egentligen inget underligt, alla toa utom urinoarer kan ju vara unisex och visst har jag fuskat ibland och gått genom dörren med gubbe på, nöden har ju ingen lag.
Så kan man ju vinka in något snyggt, så det blir unisex i båset ifall man är nödig på något annat.
En liten tråkig fundering jag haft, under den här tråkiga Coronapandemin
Appropå alla näringsidkare som klagar på dom nya restriktionerna.
Jag kom bara att tänka på en sak, det finns en stor grupp människor i det här landet som aldrig går ut och äter och häller i sig drinkar, går aldrig på teater, åker aldrig till fjällen över jul och nyår och dom springer inte runt och shoppar speciellt mycket.
Dom har helt enkelt inte råd.
Dom satt i ekonomisk karantän långt innan Corona.
Konstigt att man aldrig hör någon föreslå att jämna ut inkomstskillnaderna i det här landet, det skulle ju om något sätta fart på företagsamheten.
För några somrar sen upptäckte jag att en åker inte alls är fotogenisk.
Åkte förbi dom här rullarna som inte fått plast över sig än och tänkte wow, stannade bilen och försökte få till lite coola vinklar, men tyvärr blev det inte bättre än så här.
Jag lägger upp några bilder på när jag åker buss på Oxford Street istället.
Jag har skrivit om det tidigare, regnar det i London (och reskassan är skral) så kan man hoppa på en Londonbuss, sätta sig längst fram på övervåningen och fota genom regnet. Ta med en liten handduk eftersom det lätt immar igen, tydligen var det många som valde att åka Taxi den här dagen. Nu kör bussen lite för långsamt för att få bra vattenfallseffekt, men jag gillar ändå bilden.
Så här ser det ut på kvällen.
När jag tog den här bilden var det upptaget längst fram, men det är bra fartkänsla i den.
En glad upptäckt i helgen som jag länkar till Caritas GladMåndag.
Äntligen har ICA Maxi i Barkarbystaden avskaffat dom miljöfarliga plastkassarna.
Här har vi chansen att bidra till en bättre miljö. Tänk nästa gång vi tar våra törstiga två och ett halvtons suvar till mataffären och tömmer matvarorna från kundvagnen, direkt i det stora bagageutrymmet. Då har vi klimatkompenserat, så vi kan flyga med gott samvete till andra sidan jordklotet för att bada.
Jag var tvungen att gå ut i helgen, efter allt vinterkräksjuka hemmasittande i förra veckan. Jag åkte hem till min jobbarkompis Sandra i Jakobsberg och lurade ut henne på en promenad i det gråa duggregnet.
Vi gick bort till Barkarby Handelsplats och jag passade på att fylla på med några skyltar till BPs SkyltSöndag.
Det var på tiden. Visste ni att varmkorven introducerades i Sverige på Stockholmsutställningen 1897. Tack vare AI och 5G kan vi äntligen efter 123 år slippa lägga på ketchupen själva. Tänk att vi fått vänta så länge.
Inne på ICA i Barkarby, svart julstjärna är nog den enda julprydnad som kommer in i mitt hem, rätt läcker faktiskt. Men lite för dyr tycker jag.
Men det här, 59 kronor för ren tortyr, det här skall man ju ha betalt för att lyssna på. Okej får jag 99 kronor kan jag lyssna på 2 stycken om jag får ha hörselskydd.
Börjar i London, det här är en dyr form av volt man helst bör undvika och dessutom blir det ingen riktig volt om man inte står på huvudet när gondolen är högst upp. Jättelånga köer dessutom.
Brukar alltid påpeka att ett betydligt billigare alternativ, är att åka ut till Greenwich North och åka linbana. Biljetterna kostar några pund och inga körer. London Eye kan ruinera semesterkassan för en barnfamilj.
Men nu hamnade vi lite utanför ämnet.
Man kan göra volter själv helt gratis. man börjar att rulla bakåt.
Oj det där gjorde ont.
Nej testar på mjukt gräs istället, när det är sol så man slipper ha en massa otympliga kläder, som är i vägen.
Okej here we go.
Nästan kommit runt
Det gick ju riktigt bra, dessutom gratis.
Avslutar med en modelljärnväg som drivs med volt. Tolv stycken volt behöver man tror jag.
Idag visar jag upp två ölskyltar från Oliwer Twist och en tredje man kan skratta åt, i BPs skyltsöndag.
Men låt oss börja med lite historia, som jag fått den berättad för mig av dom som var med förr, gjorde lite efterforskningar själv också. På 60-70-talet var det en stor bryggeridöd i Sverige, större bryggerier köpte upp dom små och lade ned dom. Värst var Pripps som var statligt, men även privata bryggerier sysslade med det här.
Men det som dom hade gemensamt var att alla bryggde lager, det vill säga stor stark. Det dom gjorde var helt enkelt inte unikt, utan smakade ungefär likadant och är det så, vinner oftast dom största och och starkaste. På 80-talet dök en ny aktör upp, Spendrups som gjorde reklambudskap, på att dom var privata, vilket fungerade eftersom det var en nyliberal våg.
Men problemet var att Spendrups precis som alla andra bara gjorde stor stark.
Nu kommer den sista skylten håll i er.
Troligtvis gjord under stor starkperioden, allt såg likadant ut och smakade likadant oavsett om det var privat eller statligt.
Som ölälskare lever jag idag i den bästa av världar.
