Telefonen ringde på Onsdagsmorgonen det var Sandra, vi var lediga från jobbet den här dagen och hade planerat att åka och bada.
”Ha ha Kajsa glöm det har du kollat vädret?”
”Nej vaddå”
”Ösregn och 16 grader vi kan nog glömma stranden, skall vi åka till stan och shoppa istället?”
”Låter kul okej, skall jag kika över till dig först.”
”Visst, vi kan äta frukost ihop, klä på dig hela kittet så kan vi glida runt bland alla blöta människor, ta med kameran också, det blir lika kul som i Söndags. ”
Framme i Jakobsberg, hela kittet okej gummistövlar kändes väl lite overkill.
Men Sandras tolkning av prognosen verkade stämma.
Tre minuter senare.
Alltså två och en halv minut innan det brakade loss och en halv minut tills jag såg ut så här.
Gick hem till Sandra som försökte göra frukost med nymålade gula naglar vilket var lite problem. Hon föreslog att vi skulle gå förbi frissan först, jo det var dags att jag tog topparna.
Kapslade in oss gick ut i regnet och ned till centrum. Både jag och Sandra är sådana som samlar på hår, långt och tar bara topparna, sen var det frågan vilken frisyr.
Kanske en ovädersfrisyr, lite vild och farlig som flaxar runt i regnet.
Nej det fick bli en platt sydvästfrisyr, hopklämd av en regnrockskrage.
Sandra blev jättesöt och frissan fick verkligen till hennes självlockiga hår. Jag fick hennes tillstånd att lägga ut bilden, om jag anonymiserade den.
Hoppas du har ett paraply med dig sa frissan, skall just gå och köpa ett stort ljög hon.
Hon valde inte paraplyfräscht och inte våtvilt utan sydvästplatt som jag.
Nu förstod jag grejen med gula naglar. Men hon påpekade att jag har nästan alltid svarta naglar till svart sydväst, men aldrig tänkt på det.
”Okej Kajsa frissan ser oss inte. Hej då frisyrerna nu får ni klämma ihop er under sydväst.”
Vi köpte i alla fall varsin hårborste på Kicks. Nu till pendeltåget.
Eller rättare sagt, pendeln är avstängd mellan Jakobsberg och Sundbyberg och man får åka ersättningsbuss till tunnelbanan i Hjulsta. Så här ser Jakobsbergs busstation ut det är gate till varje linje, jättebra anordnat.
Men såhär ser det ut utanför där ersättningsbussarna går, det finns tre linjer. Linje 43 H till Hjulsta, så linje 43 S till Spånga.
Sen den tredje linjen heter Ej i trafik och åker bara runt och stänker ned alla. Hur man resonerar på SL begriper jag inte, dom skulle ju kunna leta upp ett militärförråd och köpa in sådana oversizeregnrockar som jag och Sandra har, för dom funkar både mot vatten uppifrån och från sidan.
Men sätta upp ett tak och en glasvägg eller ännu enklare att köra bussarna till terminalen, vore kanske en bättre ide.
Hur som helst riktig korkat.
Men till slut kom en buss och vi klev på.
Som syns på mig fick vi vänta en stund. Men okej, med tanke på Coronaläget så är det ju ingen risk att någon sätter sig bredvid när det rinner om en såhär.
Nu satt i och för sig Sandra bredvid mig och henne rann ännu mer om, troligen för att hon hade väntat utanför, när jag skulle fota terminalen och vi missade en buss, sen passerade ”Ej i trafik” några gånger medan jag var där inne.
Beundrar hennes tålamod, är det bara knäppt (eller kreativt som vi kallar det) är hon med på allt.
Sen är ju Corona en droppsmitta så vi är rätt bra skyddade från att smitta ned varandra, dessutom lär ju droppsmittan vara rätt utspädd.
Vi fortsatte in till Medborgarplatsen.
Gick till Folkkungagatan och nu störtregnade det.
Alltså som jag skrev tidigare alla oroar sig för Coronan, ingen bryr sig om dom låga grundvattennivåerna längre. Men det kanske inte behövs .
”Hallå där uppe ni kan slå av nu, nej jag menar inte röret utan det där gråa som hänger däruppe, det finns grundvatten överallt nu, det räcker.”
Sen var vi framme vid Materialbutiken, om man är det minsta intresserad av pyssel så bör man besöka den. Dessutom hade dom ett stort tak utanför där vi kunde ta av sydvästarna, dra ut håret och borsta ut håret med våra nya hårborstar. Sandra ville göra en effektfull entre och rinna in dyblöt med perfekt torrt hår, hon gillar sånt.
Nu började hon sprudla av kreativitet, en dörrmatta i durkaluminium kanske.
Det finns verkligen allt här. Sandra hade nog velat köpa allt men det blev lite färg penslar och annat.
Nere vid Medborgarplatsen igen, visst är det mysigt att se baksidan på bussen man tänkte åka med i det här vädret.
Vi ställde oss inte i busskuren och väntade på nästa buss, det stod tillräckligt många där som försökte hålla säkerhetsavstånd och hålla sig torra samtidigt. Sen var det ingen skillnad att stå under träden, dom var så blöta att det bara rann genom.
Men vi tröttnade och gick och åt lunch i Söderhallarna, när vi kom ut hade det klarnat upp.
Jag tyckte gummistövlarna blev lite varma, men Sandra höll humöret upp och tyckte hon gick runt och lyste upp tillvaron.
Fortsatte upp Götgatsbacken och in på Hellstone som jag skrivit om tidigare. Det var här jag gjorde dagens fynd.
Vad det var avslöjar jag i BPs SkyltSöndag.
Efter det började vi krångla oss hemåt och jag fick chansen att lufta fötterna på tunnelbanan till Husby.
Till slut klev vi av bussen i Jakobsberg.
”Du Kajsa jag måste fråga dig en sak, oj nu blixtrade det har du sett himlen?”
”Vad var det du skulle fråga om?”
”Jo ångrar du fortfarande att du tog gummistövlarna?”
”Nja blev lite kluven nu. Fördelen är ju att man slipper hålla på att försöka kliva över och hoppa över vattensamlingarna.”
”Som här ungefär bara gå rätt på och inte bry sig, men känner du vad det droppar, nej vi hinner inte hem till dig innan det brakar loss.”
”Nu börjar det på allvar, Kajsa fort in där.”
”Det här är ju inte klokt. Sandra vad bor du i för konstigt område.”
”Vad menar du?”
”Alltså går man ned till centrum så finns det inget regnskydd när man skall åka buss till stan, men när man går på trottoaren dyker det bara upp en busskur när rena skyfallet överraskar . Fy fan vad det regnar, nu hade vi tur, fick bara några droppar på mig.”
Tur Kajsa, timing heter det 🙂
”Jo Sandra gummistövlar känns faktiskt helt rätt nu, riktigt cozy”
”Håller med och jag får färgmatcha i gult igen. Nu går vi hem till mig och dricker te, jag har nybakade scones hemma.”
”Med marmelad?”
”Japp rabarber och ingefära?”
”Wow”
Det sista ovädret livade faktiskt upp, hänga av sig och dricka te med scones medan det piskar mot rutorna. Ett riktigt brittiskt after rain.
”Det kallar jag cozy”
KajsaLisa
.
Filed under: Uncategorized | 6 Comments »
Mylingen var ett odöpt barn som fötts i lönndom och mördats av sin mor som sen grävt ned henne, ofta vid kyrkogårdsmuren. Men barnet kunde gå igen och spöka, ofta krävde hon att få ett namn och dessutom kunde hon få för sig att suga blod ur människor. 
Som tur var fanns det en Kyrkogårdsgrim, ett djur ofta en hund man begravt levande på kyrkogården. Den gick igen som en fruktansvärd best som vaktade kyrkan och kyrkogården mot alla väsen. Dom stackars människorna förr hade en massa att hålla reda på, fast dom inte hade Facebook. 
På väg till jobbet i morse i den nyfriska luften. 
