• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 16 andra följare

  • Kategorier

GLADMÅNDAG: BOKREA

Länkar upp ett boktips jag hittade på rean till Caritas GladMåndag.

Hur skulle hon göra, den lilla lokaltidningen eller den stora i Stockholm, hon funderade medan hon gick den smala gångvägen genom skogen, för att hämta ungarna på dagis. Skulle hon ta chefredaktörsjobbet, dom betalar bra, men ville barnen och Kaj lämna det trygga livet i småstan?

Plötsligt väcktes hon ur sina tankar av att hon tappade fotfästet och ramlade framåt. Hon hade inte märkt den unga kvinnan som låg tvärs över gångvägen med ett kniv i ryggen och snubblat över henne. Hon tog upp mobilen och ringde Kaj.

”Hej kan du du gå tidigare från jobbet och hämta ungarna, jag har snubblat över ett lik igen. Jag måste ringa Kommissarie Bengtsson och hjälpa honom lösa det här fallet, sen har ju jag och Sara ett pass Tantrayoga i kväll.”
Journalisten Emma Rudin stod inför ett nytt mordfall och hennes tankar på den framtida karriären var som bortblåsta.

Det är ungefär här jag brukar sluta läsa boken och slänga den i väggen.

Jag vet att många inte håller med mig men jag har dragit slutsatsen att engelsmännen uppfann pusseldeckaren och det svenska deckarundret skapade livspusseldeckaren, kanske jag haft otur i mina deckarval, men deckare är så fruktansvärt stereotypa. Varför skulle just kvinnliga journalister vara så bra att lösa mord, jämfört med kvinnliga kokerskor i skolkök.

Jag var alltså nere i min lokala bokhandel och hittade del 2 på Babylon Berlin. Följde del 1 som serie på SVT. Det här är bland det bästa jag sett, den något luggslitne Kommissarie Gereon Rath, som lider av posttraumatisk stress efter skyttegravarna i första världskriget. Han går till en skum apotekare, som förser honom med kemiska droger i små glasampuller för att han skall fungera. Han löser ett mord med hjälp av den smarta sekreteraren Charlotte Ritter som trots att hon är kvinna bestämt sig för att göra karriär i Berlins kriminalpolis.

Det är slutet på 20-talet Weimarrepubliken och demokratin är i gungning, trångboddhet och misär blandas med dekadens och rikedom, arga kommunister och mordlystna facister, samt mutor, skumma, politiker, champagnie och droger.

En deckare helt i min smak så långt bort från medelklass-media-mys man kan komma. Det här är alltså del två, del ett går också att få tag på och finns troligen som serie på Netflix. Tydligen finns det mer både som serie och böcker, men inte översatt till svenska.

Men hur gick det då för Emma Rudin?

Jo hon löste fallet åt Kommissarie Bengtsson lagom till helgen, så dom hann ha parmiddag, äta tapas över köksön och diskutera färgglada kokböcker.

Intresseklubben antecknar alltså.

KajsaLisa

12 svar

  1. Det stereotypa är ju mysigt, som en saga för barn, upprepning, som en turistresan i kända landskap…. men ska kolla detta, verkar intressant.

  2. Haha! Jag var också irriterad över Liza Marklunds journalist Annika Bengtzon som klampade omkring på alla mordplatser och löste fallen, samtidigt som hon löste sina egna livspussel. Gav upp dom böckerna rätt snart 😀

  3. Ja, jag tog ju chefredaktörsjobbet 😀
    Tack och lov har jag tillsvidare inte snubblat över ett lik.
    Men … var det där en riktig inledning i en riktig bok? Inte den bästa inledningen jag läst i så fall 😀

  4. Nej men KL, inte vara en sån, alla älskar Fjällbacka tösen som är så förtjust i att stapla namn och lik,men skulle jag få chansen att sätta namn på ett lik så skulle det namnet vara Läckberg. Men hava tröst min sköna hårdrock böna, du är inte ensam, även jag väljer Rath före Falck-Rudin 8 dagar i veckan. Även inom euroschlager finns Rath och Rudin, den sistnämnda kommer från Sverige, den förstnämnda från Finland inspirerad av Linkin Park. Ha det KL, puss på rumpan och lite till om du vill. http://www.youtube.com/watch?v=JXEK-fc3_BU

  5. Håller helt med dig. Har slutat läsa alla myspysdeckare som utspelar sig på Sandhamn, i Fjällbacka eller Norrköping. När det handlar om två tredjedelar livspussel och bara en tredjedel deckare tycker jag att jag slängt pengarna i sjön.
    Tack för din rekommendation. Får jg i gengäld tipsa om Pascal Engmans böcker?!!

  6. Visst är många deckare stereotypa. Och det finns deckarförfattare jag inte läser av den orsaken. Men jag gillar de deckare som Malin Giolito skriver . Dels p.g.a. språket och dels de ämnen hon fokuserar på. Boken du relaterar till har jag noterat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: