• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 3 andra följare

  • Kategorier

KAJSALISA ÅTER I LONDON DEL 17

I min Londonserie har jag nu sen jag kom hit varit på Rock and Rollutställning ( Bowie ), Rock and Rollvandring med London Walks, Rock and Rollkväll på Rockklubben The Underworld i Camden. Det räcker med Rock and Roll för ett tag, tänkte i det här inlägget förflytta mig över hundra år bakåt i tiden. Efter att jag för två dagar sedan gått Londonwalksturen  med Rocktema och i vintras gick en Jack The Ripper tour, så tänker jag nu genomföra en egen Walk.

The Viktorian walk.

Queen_Victoria_by_Bassano

Jag har på något sätt blivit fascinerad av den Viktorianska eran, den här tanten satt som Drottning mellan 1838 och 1901. den senare delen av 1800-talet är det som är mest präglat av tidsandan.

Medan otroliga tekniska landvinningar gjordes i staden och som fortfarande präglar den så hade man en syn på moral som påminde om tallibanerna. Dels hade man en stor sexualskräck, man kunde bli arresterad som bagare för att formen på bakverken var obsena. Tidens inredningsstil sa att  man skulle dölja benen på borden med långa dukar för bara ben kunde ge snuskiga accosiationer. Manliga och kvinnliga författare fick inte stå bredvid varandra i bokhyllan.

Omskärelse på kvinnor förekom då man skar bort clitoris eftersom onanerande kvinnor annars kunde drabbas av den psykiska kvinnliga hittepåsjukdomen hysteri. Däremot kunde kvinnor onanera för att vissa tillstånd kunde släppa. Men det skulle naturligtvis ske under uppsikt av en manlig läkare. Det fanns till och med kliniker som hade ångdrivna massageapparater.Det här hindrade givetvis inte att London samtidigt hade över 100000 prostituerade så dubbelmoralen var allmänt utbredd.

IMG_3482

Men i det här inlägget skall vi kolla på det som dom kunde vara stolta över. Vi börjar på Baker Street. Två personer som förknippas med den här tiden är Sherlock Holmes och hans författare Sir Arthur Conan Doyle. Han placerade Holmes på adressen 221b Baker Street som inte existerade då, det hjälpte till att skapa en trovärdig person som många tror existerat i verkligheten.

IMG_3479 (kopia)

Tyvärr står alla som inte orkade stå i kön till Madame Tussads ett par kvarter bort i den här kön. Vill man inte stå i kö 3 timmar så kan man ju stå i kö en timma. Själv tycker jag vädret är för fint för att stå i kö i, så vi tittar in i sovenirshoppen en dörr bort istället.

IMG_3475 (kopia)

Här finner vi svaret på Sherlock Holmes otroliga slutledningsförmåga. Det handlar om att fokusera och strunta i alla vardagliga detaljer. Han behövde aldrig tänka på att diska, eftersom det alltid fanns rena temuggar innanför dörren bredvid.

IMG_3476 (kopia)

Sen behövde han aldrig tänka på att vända kepsen åt rätt håll.

jones-richard-jack-the-ripper-the-casebook

Men det här blev mitt inköp, en av dom ruggigaste böcker som jag bläddrat i. Mannen som med kniven skar sönder ridån på det Viktorianska samhället och blottade hyckleriet. Han var en psykopat och oskyldiga kvinnor fick sätta livet till, men samtidigt började media intressera sig för den misär och det elände vanliga människor levde under i London.

DSC_0538 (kopia)

Vi fortsätter ned i Londons tunnelbana den här stationen Baker Street är utbyggd med en massa nya linjer, men dom gamla perrongerna till Cirkle Line från ånglokstiden är välbevarade. Den här sträckan invigdes redan 1863 och anledningen var att dom som bestämde i London vägrade släppa in järnvägen i staden. London har ingen centralstation utan det ligger flera ändstationer i det som var Londons utkanter i mitten på 1800-talet. Man slapp få in skitiga ånglok i staden, däremot spädde alla resenärer som skulle mellan stationerna det kaos som var på gatorna, ett trafikkaos med hästdroskor människor och hästskit.

DSC_0552 (kopia)

Man grävde alltså ned en järnväg i gatan som förband alla stationer i en cirkel, vilket tog över 20 år, visst ser den antik ut.

DSC_1362 (kopia)

Tunnelbanenedgång a´la brittisk herrklubb.

DSC_0585 (kopia)

Baker Streetstationen är unik, vi förflyttar oss några stationer bort till Farrington som var ändstation vid invigningen. Antingen hade dom ett väldigt modernt formspråk eller också är allt från 1863 utrotat. Hur som helst letade jag länge med kameran efter spår från den Viktorianska eran, men tillslut blev jag ivägkörd av ett par vakter, som påstod att man inte får fota i tunnelbanan. Visst är terroristerna smarta, när dom planerar  ett attentat. Dom skickar ut en liten rödhårig tjej med en kamera som är större än henne själv nästan, för att reka. Väcker ingen uppmärksamhet alls.

DSC_1468 (kopia)

Nu är inte terrorism något som är nytt, vilket det här pennstället bevisar. Det är gjort av det som blev kvar av en vagn som en anarkist sprängde i bitar  nere i tunnelbanan vid ett attentat år 1897, där en passagerare dog och flera blev allvarligt skadade. Pennstället lär vara tillverkat på tunnelbanans egen underhållsverkstad och sålt som sovenir. Vilket säger en del om hur skruvad den här tiden var.

Börjar bli dags för lunch

Vaddå lunch förresten, det här är en Viktorian Walk och skall jag ha råd med lunch måste jag prostituera mig först.

DSC_0673 (kopia)

Nej, vi skall besöka den här byggnaden istället En av den här tidens stora framsteg.

DSC_0593 (kopia)

Man kliver av tunnelbanan vid Tower Hill, sen kan man lyssna på gatumusikanter på vägen. Vill man fota dom så släng i ett pund i gitarrfodralet.

DSC_0601 (kopia)

Sen är det bara att följa muren fram till bron, det ligger ett museum inne i bron.

DSC_0608

Vi börjar med att titta på ett bildspel med drottningen själv.

DSC_0617 (kopia)

Som många sett utanför så finns det en ramp som förbinder dom två tornen, jovisst kan man gå upp där. vill man fota utsikten så finns det små luckor i glasväggen man kan skjuta undan för att slippa reflexer.

DSC_0649 (kopia)

Så här ser maskinrummet ut som drev broklaffarna.

DSC_0655 (kopia)

Tvekar att det var så här rent och snyggt när den användes.

DSC_0671 (kopia)

Ångmaskinen pumpade upp vatten, sen användes vattentryck för att öppna bron. På det viset slapp man starta ångmaskinen varje gång det kom ett fartyg. Dom här stora burkarna har något med det att göra, riktigt hur det fungerade begrep jag aldrig. Ni får åka dit själva och titta.

DSC_0627 (kopia)

Tog en prommis inne i tornet men vad är det som slamrar ?

DSC_0628 (kopia)

”Grabbar ni kan sluta banka nu, bron blev klar 1894!”

DSC_0631 (kopia)

Jaha, dom har tagit en lång tepaus och måste jobba ikapp, ja ja engelsmän.

Man kan avsluta den här viktorianska promenaden med att äta på en pub eftersom alla pubar i London har anor och fanns på den tiden. Dom öppnades redan på 1600-talet och William Shakespeare har suttit på alla och skrivit Hamlet. Många Hamlet blir det, min Hamletfavorit är Hamlet enligt Bitter Pint Inn.

DSC_1408 (kopia) 2

Efter att man ätit och druckit en del, kan man återvända till bron, den är rätt storslagen i mörker.

DSC_1255 (kopia)

Det får räcka för idag. I nästa Londoninlägg om en vecka ungefär skall vi bekanta oss med den Viktorianska döden.

KajsaLisa

14 svar

  1. Du bjuder en vandring längs memory lane , jag stack från London till Dublin när London blev för mycket loafers för min del, Dublin är mer ett par knegardojor med stålhätta, passar bättre för en heavy metal snubbe,.plus att min dåvarande tjej var från Irland.
    Men jävligt kul att läsa hur du upplever London, du lagt ner mycket tid för att berätta om det hela, jag levde där som en nattaktiv rovdjur, titta men inte röra eller något liknande, mer underground än på ytan, en storstads vampyr med rätt att bita ifrån sig,.jag ser framemot den Viktorianska döden;-)

  2. Nu förstår jag varför det inlägget tog dig ungefär sex månader att producera – okej då, två månader då.
    Men jag är en som drar av hatten och… njuter av skildringen.
    Frågan är bara om jag får vänta i sex eller två månader till nästa inlägg. Du hinner nog resa dit igen innan du lägger upp nästa inlägg skulle jag tro;-)

  3. Vackert skildrat! Tror nästan jag var med dej=)

  4. Jätte intressant inlägg, fina bilder och bra resetips. Dessutom historia som i regel har mycket att lära för framtiden. Ser fram emot fortsättningen.
    /Kiki

  5. Kanontext.🙂 Min dotters gammelfarfar var polis i East End på 1880-talet. Tänk om man kunnat få hans historier berättade…

  6. Precis. Det var det jag tänkte på när jag såg boken du köpte. Jack the Ripper gick som musikal på teatern mamma och pappa jobbade på i mina tonår och jag såg den hur många gånger som helst. Fascinerande period på många sätt. Har du läst A.S. Byatts ”The Children’s Book”? Inte om just Jack men om den perioden.

    • Nej tyvärr, det enda jag läst är Sherlock Holmes, men jag har samlat på mig en del facklitteratur om den tiden på London Transport Museum. Tunnelbanan innefattar nästan allt i staden från 1860-talet. Tror jag skall kolla lite i London museums bokhandel nästa gång jag sticker över.
      Sen har faktiskt Peter Englund skrivit en del också. Det är därifrån jag hämtat fakta till inläggen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: