• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 3 andra följare

  • Kategorier

EN TIMMA I 50-TALETS LONDON

Nej, klockan tre i natt gav jag upp. Det blev inget Londoninlägg, att kopiera, förminska och spara ned alla bilder tog för lång tid. Men efter helgen så är det fixat lovar jag.

Nu kastar jag mig över veckans bokbloggsjerka så länge. Annikas fråga den här veckan.

Vilken är den absolut bästa tv-serie/film du har sett i din genre? Serien eller filmen behöver inte vara en filmatisering av en författare du har läst men den/de ska ha en stark anknytning till din favorit genre.

Okej, jag gillar historia, politik och London, har både läst och skrivit mycket om det. Jag tänker ta upp en serie som gått i SVT i två omgångar som är bland det bästa jag sett men knappt någon känner till.

Jag följer inte serier, oregelbundna arbetstider och ett visst ointresse bidrar, men det som är kul med den här serien är att den sökte upp mig.

DSC_0073 (kopia)Tyvärr har jag inga bilder på 50-talets London, men Piccadilly Circus är sig nog rätt likt.

Sommaren 2011 befann jag mig i London bodde en vecka på ett öststatsliknande ruffigt hotellkomplex uppe vid Russel Square. Efter en hektisk Londondag älskar jag att sträcka ut mig på sängen, med en pint bitter eller en kopp te, medan jag kollar BBC. En storstad rör på sig hela tiden och det känns som man är med, när man har koll på vad som händer.

Den här kvällen,  precis när jag knäppte på hörde jag musiken i dom videos jag lagt in under. Efter en kvart var jag fast, shit tänkte jag, hoppas SVT köper in den här.

Jag hade blivit förälskad i The Hour.

Vi förflyttar oss tillbaka till tiden när det var helt okej att kedjeröka bakom ratten utan att passagerarna brydde sig och tweedkostymerna var tjocka som dunjackor. TV-studion var i moderna lite dova pastellfärger med teakpaneler, vilket signalerade den nya moderna tidsandan. Men folk var inte så moderna att dom lade bort titlarna med älskaren eller älskarinnan. Serien är brittisk of course, britterna fixar ju alltid att fånga tidsandan, med ett fantastiskt hantverk både från skådisar och scenografer. Men det finns något i den här serien som skiljer sig från t.ex. Selfridges och Downtown Abbey. Medan tiden historiska händelser där fladdrar förbi i bakgrunden, befinner sig människorna i den här serien mitt i dom.

Året är 1956, TV är ett helt nytt medium och BBC drar igång samhällsmagasinet The Hour, det påverkas av dom yttre omständigheterna som det kalla kriget och att Egypten ockuperar Suezkanalen. Vad får man egentligen säga i TV vid den här tiden, vem på redaktionen är kommunistisk infiltratör och vem är det som skvallrar för säkerhetspolisen. Förutom intrigerna mellan dom på redaktionen kryddas första omgången av ett mord.

Stora delar av serien kretsar kring dom här tre personerna.

Bell,  ung  med ambitioner, kanske på grund av det nya mediet har hon lyckats få jobbet som producent, fast hon är kvinna. Hon är utsatt för trycket både från dom högre cheferna som inte vill stöta sig med makten och dom på redaktionen som vill gräva i saker som inte tål att komma ut.

Hector, med hög kändisfaktor är programmets nyhetsankare, egentligen har han varken erfarenhet eller kompetens för det här, men är populär bland tittarna. Egentligen rätt ointresserad av samvetsgrann undersökande journalistik och ser mer om sin egen karriär. Ständigt otrogen mot sin fru.

Freddie, Hectors raka motsats, ser journalistiken som ett kall. Han är nitisk och en totalt orädd idealist som söker sanningen. Känner någon igen honom så spelar han även Q i den senaste Bondfilmen.

I andra omgången kretsar det kring korrumperade politiker och högre tjänstemän i London. Samtidigt som Hectors fru får sin hämnd på ett sätt som känns väldigt 50-talsmässigt  men samtidigt modernt.

Nu till det som var så fantastiskt, efter en vecka lämnade jag London, The Hour och åkte hem.  För att upptäcka att jag kom hem lagom för att se del 2 på SVT. BBC och SVT sände parallellt. Tyvärr hade man gjort som TV 4 brukar göra. Dom sänder ju bara lobotomi-TV på bra sändningstider och The Hour gick på vardagar vid 23.00. Kanske någon okänd makt ville jag skulle följa det här.

Personligen tycker jag den var värd ett bättre öde. Bägge säsongerna finns i alla fall att köpa på Cdon.com.

KajsaLisa

14 svar

  1. Jag tycker ofta det är problemet med TV-serier, de går alldeles för sent på kvällen för att jag ska orka titta på dem. The hour har jag till exempel helt missat…

  2. Den serien skulle jag vilja se, tack för tipset!

  3. Verkar utspela sig i tidsepok som jag gillar🙂.

  4. Det märks att jag inte varit i London på ett tag. Vi har ju BBC News och BBC entertainment, men ingen av filmerna du skriver om visar dom. Å på svt har jag missat the Hour.
    Borde kanske titta mera på tv… också…

  5. Jag som bara älskar engelska serier. Min favorit är East Enders därefter kommen Skenet Bedrar🙂 Har inte du PH? Då kan du göra ett Marco med storlekarna på dina bilder… Jag trycker tex ett kommando sa är bilden i rätt format😉

    • Visst är dom duktiga på det dom gör. Om du menar Photoshop så har jag det inte. På wordpress har jag ett begränsat utrymme så jag måste minska ned bilderna för att det inte skall ta slut. Men då kopierar jag först.

  6. Jag funderar fortfarande på den jerkan, få se vad jag kommer fram med. Brittiska deckare är ju de böcker jag helst läser, och just brittiska deckare i tvform brukar ju vara särskilt bra! frågan är bara vilken TV-serie som är bäst…

  7. Började titta på den här, men föll inte helt😦

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: