• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 3 andra följare

  • Kategorier

SARKASTISK JULKITSCH

Meningen var att det här skulle bli en cliffhanger mellan Fototriss och Helgbilden. Men eftersom jag inte lyckades att klämma ut mina fredagsskjutningar på efterdyningarna av stormen Sven i fototrissen, kommer jag att spruta ut rätt mycket bilder. Sorry, men allt det här hänger ihop och får bli en paketlösning i Marits helgbild den här veckan

DSC_2220 (kopia)

Vi börjar med min fredagslunch på Akkurat, är ledig idag och sitter med min andra öl och tittar ut genom fönstret på en regnig Hornsgata. Den här bilden handlar lite om dagens projekt, fota kommersiellt julkitch i regn, dels blir färgerna fantastiska sen ligger det något dråpligt över alltihop. Affärerna anstränger sig till det yttersta med  ljusbelamrandet, för att vi skall få upp köplusten. Men den där kritvita snön som skall fullända hela stämningen uteblir.

Julstjärnan i fönstret bryter fint mot paraplyet som swishar förbi utanför på gatan.

Ernst hade inte uttryckt det bättre.

Tillslut drog jag ned mössan över öronen, drog upp huvan, tog en promenad runt halva Söder och köpte lite julklappar i väntan på mörkret. Nu befinner jag mig nere på stans värsta julhysteristråk, Drottninggatan.

DSC_2236 (kopia)Ett stilleben, en blöt bänk på Drottninggatan med min kameraväska, min rygga och en skymt av mina julklappsinköp. Den lediga platsen är till för mig, det är där jag skall stå och fota. Jag behöver komma upp lite, men slås av en löjlig tanke.

DSC_2249 (kopia)

Alltså, skall man klafsa upp med gummistövlar där folk skall sitta, okej det här handlar väl om någon form av uppfostringsblockering. Det är två grader varmt och 10% snö och 90% regn vem fan vill sitta här ? Nu skall jag lyfta ena benet över ryggstödet så jag står stadigt  men rocken är i vägen, får väl stå så här då. Jag har bra grepp med sulorna och skakskydd i objektivet, dessutom har jag promenerat och rensat blodet på promillen med frisk luft.

DSC_2232 (kopia)

Så här blir det lite från ovan, den misslyckade julstämningen med stressade julklappsinköpare. Inget vit snö som förstör kompositionen och färgerna framträder fint. Klart folk blänger på mig, men det är som jag alltid sagt:

Att utvecklas som fotograf handlar inte om värstingkameror, eller att lära sig histogram utan att våga förnedra sig.

DSC_2234 (kopia)

En bild enbart på på själva julbelysningen, nu ser man inte den blöta gatan eller dom bittra julshopparna, däremot framträder regnet bättre mot dom via lamporna, skadeglädje är också en bra egenskap som fotograf.

Nu slapp jag få med den sura kärring, som blänger på mig och troligen har samma tankar som jag, om att klafsa runt där folk skall sitta. Egentligen så har jag lust att stå här en bra stund och pilla med kameran, men jag står rätt ostadigt. Rocken som gjorde att jag inte kunde flytta benet över ryggstödet, är i alla fall rätt praktisk när jag kliver ned och provokativt sätter mig på bänken så det stänker om mig. Sen samlar jag ihop väskorna så kärringen också får plats, drar ned huvan och blänger tillbaka.

Den näst viktigaste regeln om man skall utvecklas som fotograf:

Våga förnedra dig, men ta ingen skit.

DSC_2256 (kopia)

Kärringen och jag går åt varsitt håll, hon med en nervös blick över axeln, kommer den där galna människan med det röda håret som sticker ut under den svarta sotarmössan och dom blixtrande gröna ögonen att följa efter och bita henne i smalbenet ? Nej det räcker med arga leken för idag, fortsätter ned till huvudstadens svar på The Strip, Kungsgatan.

DSC_2271 (kopia)

Filosoferar över hur dom gör på The Strip  när dom skall ta snygga neonbilder, spolar dom gatan med vatten? Las Vegas ligger ju ute i öknen. Men nu befinner jag mig vid nedgången till plattan på Sergels torg. Håll med om att det är vackert utan snö, beckmörkt runt om och ljuset från renen speglar sig i vattnet. Jag gick förbi här innan lunchen, fotade ställningen med belysning  som vajade i vinden och omringad av stressade paraplyer, men lägger inte ut bilden.

Den passerar gränsen för sarkasm och är ren jävla depression.

Jag var ute i sista minuten, för när jag åkte hem växte snötäcket för varje tunnelbaneperrong och jag fick pulsa hem från stationen. Då är det skönt att sitta inne i värmen och leka med en bild i datorn.

DSC_2255 (kopia)

Blev rätt nöjd med resultatet.

KajsaLisa

20 svar

  1. ”Att utvecklas som fotograf handlar inte om värstingkameror, eller att lära sig histogram utan att våga förnedra sig.” Visst är det så … och det är sorgligt att tänka på hur många bilder man missat, bra bilder, pga av DEN sanningen … förr alltså😉
    Gillar ditt inlägg! Det brukar jag ju göra – du gör dem ju så bra!
    http://provtyckningar.blogspot.se/

  2. Jag förstår att du blev nöjd. Road blev jag av din helgbetraktelse.
    /Kiki

  3. Tack! Du gjorde min dag nu🙂 sitter här en måndagmorgon trött och tycker att det är tur att någon tar ansvar för att fota mörkerbilder🙂 Hopas ölen smakade😉 Vackra bilder🙂

  4. Tack för en trevlig fotorunda i ruskvädret! Vad utsätter sig inte en sann fotograf sig för!

  5. Du har så rätt. Fotografering handlar om attityd, eller att förnedra sig om man så vi. Här har vi i alla fall fått snö – och kyla. Det senare gillar jag inte.

  6. Just nu är jag så trött så det nästan snurrar… så jag orkar inte läsa utan nöjer mig med bilderna. Annars är det alltid roligt att läsa dina texter. Bara älskar första bilden med julstjärnan och paret utanför fönstret! Och så fick jag ett smakprov på julkänslan i Sthlm🙂

  7. Visst ska du vara nöjd med resultatet av dina bilder. Ingen snö, surt och blött, men otroligt vit och fin belysning.
    Texten mellan bilderna gillade jag mycket!

  8. Ja sista bilden är verkligen pricken över i här, helt klart värd att förnedra sig för🙂

  9. Vilken härlig kavalkad av bilder från Drottninggatan! Lite annorlunda än när jag gick där en solig dag i september!

    När jag jobbade i Stockholm, 1947-51, var Drottninggatan bara det, dvs. bara en vanlig gata. Cyklade från Traneberg till jobbet i hörnet av Humlegården utan att behöva oroa mej för bilar. Fanns inte många på gatorna, så kort tid efter WWII var över.

    Den enda ”fina” affären jag kommer ihåg på Drottninggatan var
    Sidenhuset.

    • Måste varit spännande att se, det var innan den stora cityomvandlingen. Är rätt intresserad av Stockholms historia, Sidenhuset låg på Hamngatan mitt emot NK och revs när dom breddade gatan. Men det kan givetvis funnits på fler ställen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: