• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 3 andra följare

  • Kategorier

INTE EN KRAM MEN EN HANDDUK KANSKE

Annikas bokbloggsjerka är tillbaka igen, den här helgen är frågan:

Vilken karaktär och/eller författare skulle du vilja slå på käften alternativt ge en kram?

Vi börjar med kramen.

I fototrissen i Söndags la jag ut några bilder från Highgate Cementary norr om centrala London. En otroligt spännande och ryslig plats man bör besöka ifall man är i stan. Men om vi skall se det rent litterärt så ligger en del författare här också. George Elliot och kvinnan som skrev den första lesbiska romanen Ensamhetens brunn 1928, Radclyffe Hall.

Jag tog ett exempel på personer som begravts här i modern tid, nämligen Sex Pistols manager Malcom McClaren. Vad jag inte visste då jag skrev det var att jag hade missat en person som är ännu mer bisarr ( ja det är möjligt) nämligen mannen som skapade uttrycket

”I love deadlines. I like the whooshing sound they make as they fly by.”

DSC_1260 (kopia)Ni får nöja er med en bild på Radclyffe Halls krypta

Författaren till Liftarens Guide till Galaxen Douglas Adams. Nu sitter jag och skäms hemma i min okunnighet, hur kunde jag missa att hann låg här. Men jag har en ide, jag känner att jag inte är färdig med den här kyrkogården fotografiskt. Jag vet innerst inne att jag kommer att besöka den igen, när nysnön ligger över gravstenarna, eller om hösten när dimman sänker sig ryt dom gamla korsen men bruna höv på marken. Är jag där på sommaren kommer jag att försöka tajma in ett åskväder. Allt för att få dom där kusliga vemodiga bilderna. Den här platsen går inte riktigt att göra rättvisa men blå himmel och solsken.

Nu kanske det inte är så mysigt att krama någon som varit död sen 2001, men jag har ett bättre alternativ. Malcolm har som jag visade i Söndags hyllats med att någon klottrat ”no future” på stenen. Det är ett citat ur låten God Save The Queen och stämmer ju rätt bra när man är död. Adams har jag sett på bilder hyllas med pennor i burkar på graven.

Att folk kan vara så okunniga, det skall ju vara en handduk.

Douglas+Adams+Header+Image+2Handduksdagen firas den 25 maj sen 2001, två veckor efter Adams dödsdag. Det är en internationell högtid då hans fans bär med sig en handduk hela dagen.

I Liftarens guide till galaxen förklarar Douglas Adams varför man skall ha en handduk med sig när man reser runt i rymden.

En handduk, står det, är utan all konkurrens det mest användbara föremål den instelläre liftaren kan ha med sig. Å ena sidan har den stort praktiskt värde – man kan svepa den om sig när man reser över Jaglan Betas kalla månar, man kan ha den under sig när man ligger i marmorsanden i Santraginus V:s soldränkta stränder och inandas de mättade ångorna från havet, man kan dra den över sig när man sover en natt under de röda stjärnor som lyser så starkt över Kakrafoons ökenland, använda den som segel på en liten flotte nedför den väldiga, långsamma floden Moth, doppa den i vatten och använda den som tillhygge i slagsmål, svepa den runt huvudet för att skydda sig mot giftiga gaser eller mot en blick från den Dreglande Dånfinken på Traal (ett osannolikt enfaldigt djur; det tror nämligen att om du inte kan se det, kan inte det se dig – ett verkligt dumt djur alltså, men mycket mycket glupskt), man kan vinka med sin handduk som nödsignal och slutligen torka sig med den om den fortfarande är tillräckligt ren.

 

Å andra sidan, och det är än viktigare, kan en handduk ha ett oskattbart psykologiskt värde. Om till exempel en kloss (kloss = fastboende; icke-liftare) upptäcker att en liftare har en egen handduk tror han av någon anledning automatiskt att liftaren också innehar tandborste, tvättlapp, tvål, en burk med skorpor, fältflaska, karta och kompass, snören, myggspray, regnkläder, rymddräkt, etc, etc. Det blir då så mycket lättare för klossen att låna liftaren någon av dessa eller ett dussin andra artiklar som han händelsevis råkat ”förlora”? Klossen kommer att tro att en man som kan lifta kors och tvärs genom galaxen, leva som fåglarna på marken, kämpa mot dåliga odds och ta sig fram, men ändå vet var han har sin handduk, en sådan man är någonting att räkna med.

 

Det är väl klart att Douglas Adams också skall ha en. Han kan ju i alla fall torka av gravstenen med den eftersom jag skall lägga dit den strax innan eller helst den 25 Maj. Det skall alltså vara under ett åskväder, eftersom det inte finns nysnö eller prasslande höstlöv i London under den tiden. Jag vill ju fortfarande ha mina ruggiga spöklika bilder.

Sen var det ett slag på käften.

01v/22/arve/g2157/046

Ayn Rand. författare till boken Atlas Shrugged ( När världen skälvde) . Ayn Rand var en extremliberal författare i USA, som invandrat från Ryssland. Hon hade en rent vidrig människosyn och indelade människor i Entrepenörer och Parasiter. Var hon placerade sig själv som knarkande självutnämnd filosof kan ju vara svårt att begripa. Sen ställde hon upp  på Senator McCartys sida och hjälpte till i utrensningarna i Hollywood, under början av 50-talet, då många radikala skådisar och författare kommuniststämplades och fick yrkesförbud.

Boken handlar om framtiden när dom stora företagsledarna flyttat ut i öknen och lämnat dom förslappade vanliga avundsjuka människorna åt sitt öde. En ung kvinna börjar forska i det här och beger sig dit.

Nej, det här är inte ironi, det är på fullt allvar.

Det här är ett lysande exempel på att man kommer undan med vad skit som helst, om man skriver något som gynnar dom som har politisk eller ekonomisk makt. Boken har haft ett otroligt inflytande på folk sägs det. Frågan är hur många som egentligen läst den ? Den är på över 1000 sidor och folk i den kan plötsligt brista ut i 70-sidiga monologer.

Troligtvis delar den samma öde som andra böcker folk påstått sig läsa från pärm till pärm, bara för att det är politiskt eller religiöst korrekt att påstå att den påverkats ens liv. Som Koranen, Bibeln eller varför inte Karl Marx Das kapital.

DSC_1295 (kopia)Han ligger för övrigt också begravd på Highgate.

KajsaLisa

12 svar

  1. Klart att Douglas Adams ska ha en handduk🙂

    Och det var en sällsamt osympatisk kvinna du hittat att ge en käftsmäll.

  2. Liftarens guide till galaxen kan vara den bästa bok jag läst… vi (tre tjejer) hade högläsning på stranden ur den en semester=)). December brukar vara full fart, men januari till mars händer ingenting…😉
    Översta bilden är inte med…

  3. Nej men handduksdagen. Va kul!

  4. Intressant svar. Handduksdagen🙂

  5. Liftarens Guide till Galaxen är ju kult. Maken ”tvingade mig” att läsa den å det ångrar jag då inte. Samma som med ”Zen and the art og motorcycle maintenance” – en måste bok.
    Å lite åsk-/regnväder kan det väl inte vara så svårt att framkalla i London kan jag tycka;-)
    Å tack för infon att Karl Marx liger begravd där, det visste jag inte… heller;-)

  6. Åhh, Douglas Adams, vilken hjälte, klart han ska ha en handduk! I somras köpte jag en present till min man, en handduk som det stå ”Don´t Panic” på (på min älsklingsaffär förstås, SF bokhandeln…), den kräver jag att han bär med sig 25 maj!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: