• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 3 andra följare

  • Kategorier

AFTERTRISS KAJSALISAS ROCK AND ROLL PHOTOSCHOOL

Lägger ut en sån där aftertriss igen, tänker vara lite ödmjuk och lägga ut den på fototrissen efter alla andra så den inte stör eftersom den bryter mot alla regler.

Jag fick en kommentar från Hanna om att hon gillade mina rockbilder men hennes egna blev något som såg ut som en misslyckad syratripp, därför tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter.

IMG_2090 (kopia)

Nej, jag är inget proffs på det här, men kan ändå dela med mig av mina erfarenheter av att fotografera rockartister under flera år.

Okej, du har köpt din konsertbiljett, nu börjar vi med vad som är basic.  Jag minns en fototidning jag köpte för några år sedan där olika proffesionella landskapsfotografer gav sina bästa tips på hur man fick bra bilder. En tjej som jobbade freelance för internationell press fick mig att dra på munnen. Medan dom andra diskuterade komposition, skärpedjup och all svindyr utrustning var hennes råd mer handfasta.

”Packa ned varma kläder och regnkläder och glöm inte ficklampan så du hittar tillbaka när det blir mörkt.”

Låter ju mer som en hönsmammande morsa än en proffsfotograf, men hon började i den änden som gjorde hela fotoprojektet genomförbart. Att snubbla runt bland trärötter i mörkret och försöka lysa upp med ett blixtaggregat för flera tusen verkar ju ingen höjdare. Så det är kanske där vi skall börja, dom enkla basråden.

CIMG0448 (kopia) 2

I och för sig kan jag hålla med om det första när det gäller rockfestivaler utomhus. Det gäller ju att härda ut. Bilden är från den hemska Sonispherefestivalen i Stora Skuggan för några år sedan,  jag har precis avverkat Iggy i rena skyfallet och det är många timmar och många millimeter regn kvar till Iron Maiden.

CIMG0446 Många gav upp under dagen, tråkigt med tanke på bra band och dyra biljetter.

Vi var inte blöta utan mest sunkiga. Efter att jag och Linda trängts med dyngsura människor på tunnelbanan, öppnade vi rockarna på T-Centralen och det luktade som något som blivit glömt i tvättmaskin i en vecka. Dessutom hade jag intorkad lera på jeansen från stövelskaften till knäna. Vi hade planerat att gå på efterfest på Club Anchor med Hammerfall, det hade vi nog blivit rätt ensamma om och vilka bilder det kunde blivit.

CIMG0422 (kopia) 3

Nu blev det ingen öl med Joakim Cans och grabbarna utan bara stinka vidare på tunnelbanan hem.

Men jag tycker vi håller oss inomhus.

Mina  handfasta råd för att fotografera rockartister är:

IMG_2831 (kopia)

  • Kom i tid: Det gäller att få en bra plats framför scenen. Vill du vara lite mer avancerad ändå, så kan du kolla på youtube innan var ditt favoritobjekt håller sig på scenen. Sångaren utnyttjar oftast hela scenytan, men musikerna brukar inte röra sig så mycket. Är du ute efter att fånga det där intensiva gitarrsolot, så skall du inte stå nedanför basisten. Du kan även kolla hur dom placerat ut instrumenten. När jag skulle fota Slash som var huvudartist på Bandit Rockawards så hade jag upptäckt att han oftast stod till höger enligt youtube, men när jag kom dit märktes det att fler dragit samma slutsats och jag var för sent ute. Ställ dig inte för långt ut till höger eller vänster, bilderna blir oftast inte bra. Har gjort det misstaget själv flera gånger.
  • Kom även i tid på rockfestivaler: När stora band spelar på Sweden Rock t.ex. kommer du väldigt långt från scenen. Ofta spelar man från olika scener efter varandra, för att man skall slippa soundcheck och omflyttningar, vill du fota ditt favoritband så ställ dig på plats medan bandet innan spelar från en annan scen.
  • Gå på toa innan och drick ingen öl innan spelningen: ( Okej en då om du har festblåsa). Om du mitt under konserten eller mellan banden måste gå på toa så räkna inte med att du kan ta dig tillbaka till kravallstaketet.

DSC_2612 (kopia)Visst är bilden kul, men alla bilder skall inte se ut så här.

  •  Vilken utrustning behöver jag: Du skall ha exakt den kamera som vakterna släpper in dig med, ingen annan för den kan du inte använda, eftersom den blir kvar i garderoben. Om du har pressleg eller är proffs så gäller inte det här dig givetvis. Visst är det lätt att bli avis på dom som får röra sig innanför kravallstaketet, med sina jätteobjektiv som du fått lämna hemma. Men du har faktiskt en fördel mitt i allt elände. Många av dom artister som fotas ur den vinkeln får ofta storlek 55 i skor och knappnålshuvuden, bildvinkeln blir bättre ett par meter bakom.

DSC_2129 (kopia)

Det här är ingen rockkonsertpublik och bilden innehåller något som absolut inte skall vara där, ni förstår säkert varför.

  • Ta med en liten ryggsäck: Går du på utomhuskonsert, så packar du ned en mjuk vattenflaska, en extra t-shirt, kan bli rätt svettigt, långärmad tröja och regnkläder. Packa aldrig ned ett paraply, har du tur blir du utkastad innan du blir lynchad.

Inomhuskonserter , under den kallare årstiden tar du med den tom och slänger ned ytterjackan i den. Medan alla andra köar till garderoben så tar du bästa platsen. Men det fina är att längst fram kan det bli rätt stökigt och du har ett bra stötskydd når armbågar och andra kroppsdelar virvlar runt bakom dig.

dsc_0823

Vi kan alltså tyvärr glömma systemkameror här, dessutom vad som är en systemkamera avgör inte du utan den där sura vakten på andra sidan kravallstaketet. Din snygga semicompakt kan i hans ögon vara en systemkamera. Vi skall alltså hålla oss till små Iphoneliknande saker. Själv har jag världens billigaste proffskamera. Canon Poweshot S95 . Brukar kalla den för det eftersom många proffs har den i bakfickan. Först trodde jag det bara var reklam, men jag stötte på en tjej som jobbades om rockfotograf på The Underworld i London som berättade det.Nackdelen är att vill man gå upp på ISO-talet så blir bilderna gryniga  och batteritiden är urusel.

Nu har det dykt upp bättre saker på marknaden, det finns små kompakta kameror med 20 megapixlar och stora sensorer inbyggda, väntar bara på att dom skall tappa i pris.

IMG_3511 (kopia)

Här var en miss jag gjorde i somras, besökte Gröna Lund för att se Bad Religion från den här platsen, bilderna blev bra på långt avstånd, däremot var det ingen större mening att skära ut närbilder. Hade jag däremot haft min nya systemkamera eller en bättre kompakt hade det fungerat. Har du nu en liten kamera du kan ställa bländare och tid på manuellt så kör vi igång med fotograferandet.

Den stora mardrömmen.

Nu skall vi bryta ned allt i tre saker, vi tänker oss att du befinner dig i den fotostudio ihop med några andra. Perfekt belysning med fotolampor, och en proffsig modell. Plötsligt börjar hon springa runt okontrollerat, någon börjar leka med fotolamporma och dom andra i studion hoppar upp och ned framför dig.

Grattis, du skall fota på en rockkonsert, nu skall vi försöka få lite ordning i kaoset.

DSC_1649 (kopia)Sån här tur har man inte ofta, insläppt med systemkamera, enkelt ljus och inte mer publik än att man kan gå och ta sig en öl mellan banden. Körde på Auto-läge med blixt hela kvällen.

1. Ljuset

Ha max bländaröppning och var med med tiden. Blått och grönt ljus är att föredra, dock kan blått bli lite mörkt ibland. Gult och röda nyanser är svårare att få bra, till ljus räknar jag även rökmaskiner, som ihop med ljuset förstör bilden, vänta till det lagt sig.

Man underexponerar med tiden lite grann, sen är det bara att fota fota och fota. Det här är det viktigaste med med att fotografera konserter, över hälften av bilderna blir ren skit som bara är att kasta. Jag brukar köra ett par hundra bilder och kanske får tjugo som är bra.

IMG_0160 (kopia)

Within Temptation är det svåraste jag försökt fota, körde slut batteriet. Deras ljusshow är fantastisk spottar bakom både upp och nerifrån i 45 graders vinkel i olika färger sen står Sharon i brytningen. Den här bilden gillar jag men jag fick kanske ut tio bilder jag var nöjd med.

Det enda du kan göra åt ljuset förutom att massproducera bilder är att som jag betonat försöka hålla dig nära scenen. Står du en bit ifrån, måste du börja zooma, du tappar ett par steg i bländaröppning och måste öka tiden, sen blir det bara suddigt.Känner du din kamera så bra att du vet att du kan beskära fram närbilder så är det att föredra jämfört med att öka brännvidden.

2. Artisterna

Artisterna är helt olika inte bara när det gäller musiken utan också när dom rör sig på scen.  Vi börjar med att kolla in två videos. Slash och Sister Sin.

Nu tog jag två ytterligheter, dessutom är Liv sångerska och Slash gitarrist. Men även Miles Kennedy som sjunger på Slash video är rätt lättfångad. Dom rör sig alltså olika mycket beroende på stil ålder och roller i bandet.

IMG_2733 (kopia)

Liv Jagrell ihop med Iggy är det mest svårfotade jag har varit med om. Dessutom for hon runt ännu mer när jag tog bilderna för scenen var större. Men samtidigt är det ju det här Rock handlar om. Man skulle kunna säga att Liv inte har några ändlägen på sina scenrörelser, alltså fastnar i någon pose, som basisten i samma band gör i  bilden under. När jag säger fastna så menar jag naturligtvis under någon sekund så det gäller att vara med. Iggy som jag sett fyra gånger har lite fasta inövade poser men är krånglig av en annan anledning jag återkommer till.

IMG_3550 (kopia)

Okej ditt motiv bara studsar runt där uppe och blir suddigt.  Men förr eller senare så går all musik ner i lite lugnare partier, kanske en rockballad och dessutom ser inte den som studerar ditt foto någon skillnad på om det är en låt, eller ett mellansnack vid mikrofonen. Ena foten uppe på högtalaren något framåtlutad är en klassisk pose som alla sångare eller sångerskor hamnar i för att få kontakt med publiken. Dessutom blir den bra på bild. Så vad som gäller är att ha tålamod och  glöm inte dom andra musikerna när sångaren virvlar runt.

IMG_3586 (kopia)

Men försök få dom där frysta bilderna också, ibland har man tur.

IMG_3547 (kopia)Men det är inte bra med för liten rörlighet på artisten heller, Slash vägrade röra gitarrhalsen ens en millimeter så jag fick en bild på huvudet, har sådana också, men står man fyra meter från en världsstjärna och fotar år det den bilden som gäller.

DSC_1749 (kopia)

Tank på att du behöver inte få med ansiktet för att få en bra bild. Emma Anzai, basist i Sick Puppies.

IMG_2315 (kopia)

Försök med lite gruppbilder också, här är en med aktion med Bullet.

DSC_2229 (kopia)

Sen är det ju inte förbjudet att fota rockband när man stöter på dom på stan, var inte blyg fråga snällt. Jag får väl lägga in en video med Royal Republic som tack.

Nu över till sista problemet.

3. Publiken.

IMG_2010 (kopia)

Dom skall alltså helst befinna sig bakom dig, vilket inte alltid är så lätt. Bilden är tagen på samma konsert som den översta och Iggys publik goes bananas. Upp med kameran över huvudet, sen får du hålla koll på skärmen, men fastna inte där andra vill se också. Bilden högst upp är från den här konserten. Rockpublik är väldigt snälla människor även om dom kan se lite underliga ut. Problemet är när man går på konserter typ Slash som hållit på ett tag, att äldre herrar dyker upp som är kraftig berusade, dom super ned sig under förbandet sen får dom för sig att dom skall stå längst fram.och försöka filma med sina Iphones. Stämningen i publiken blev inget vidare. Såg i och för sig ett par kärringar som höll på likadant, men gubbarna är vanligast.

Men man kan ha nytta av publiken också, lägger in några bilder där den agerar ihop med artisterna.

DSC_0856 (kopia)Deathstars på Gröna Lund, står på tok för snett mot scenen, men den här bilden blev bra tack vare det.

IMG_2301 (kopia)

Det här är nog mest tur.

DSC_2425 (kopia)

Eller den här som blev rätt kul.

DSC_0840

Sen kan man ju fota publiken också, sådana här människor brukar gilla uppmärksamhet.

Men var snabb och strula inte med kameran, folk tappar intresset snabbt och det märks i bilden. Jag kör på läge P eller Auto.

DSC_1808 (kopia)

Här är en bild som jag tog på Bandit Rockawards 2011, allt blev rätt, blev insläppt med systemkamera, stod längst fram och kunde jaga Danko Jones med den optiska sökaren. Vad som inte framgår av bilden, (kom ihåg vad jag sa om liten ryggsäck) är att det hänger en full tvåmetersidiot över mig iklädd slipover och skjorta. Sådana här idioter utmärker sig ofta genom att se normala ut, som Dressmanreklamen ungefär,jag har hans hemska bläckfiskarmar på var sin sida om mitt huvud och skriker rätt i örat på mig

Danko I´m here!!!!!!!!

Vilket Danko Jones naturligtvis ger fullständigt fan i.

Man får liksom gilla läget ibland när man står så här långt fram, bilderna blev fantastiska och han försvann efter ett tag.

Den stora fördelen med svensk publik är i alla fall att den inte är så stor, så man har en sportslig chans att komma fram. Videon ovanför är i och för sig från en rockfestival men kolla in videon med Slash och jämför med bilden jag tog.

CIMG0508 (kopia)

Här är för övrigt en bild jag tog på Bruce Dickinsson på en liten klubbspelning i London.

CIMG0508 (kopia) 2

Nej, det var nog ingen som gick på det, Iron Maiden spelar knappast på småklubbar och gjorde dom det så var det nog utsålt tio år i förväg. Men man får vara lite kreativ ibland begränsningen här ligger inte i storbildsskärmen, utan den urusla kamera jag lånat vid det tillfället. Hamnar du långt bak på stora konserter kan storbildsskärmen vara ett alternativ ifall kvaliteten på den är så här bra.

Men apropå att vara kreativ så skall jag lägga in en bild jag fotade med foten.

Sabbaton hade en scenutrustning som sköt iväg krutladdningar som brann någon sekund i luften och jag gav mig fan på att fånga det på bild. Upptäckte att dom skjöt i takt med musiken så det var bara att stampa takten med foten

IMG_2687 (kopia)

TAM TAM TA, TAM TAM TA, PANG !

Det lyckades alltså, lägger in en video hur det fungerar i verkligheten, men det här var inomhus fyra meter från scen, det dunkade i bröstkorgen och stack i näsan men var shithäftigt.

PUH HEMMA IGEN

Själv öppnar jag alltid en ny mapp och tömmer bilderna i. Nu har jag tre sorters bilder, några bra (väldigt få) skräp och dom som är värda att fixa till. Det här kan man faktiskt träna upp sig för. Bilden under låg och skräpade i mappen i ett par år innan jag insåg att jag kunde få till den med beskärning. Jag stod lite för snett mot scenen, men här vänder dom sig mot mig. Efter att en massa hår och fingrar skurits bort så blev den riktigt bra. Tur att jag sparade den.

DSC_0913 (kopia)Sen hur mycket du kan öka ljuset eller minska det i bilderna har ju lite att göra med hur bra kamera du har. Har du Photoshop tror jag också att du kan få bort bruset i bilderna ifall du vill ljusa upp dom. Ofta är ju mörka bilder mycket skarpare om du kan få till det. Sen är det bara att gå igenom och beskära, det mesta i det här inlägget är beskuret. Har du en riktigt bra kamera kan du ta ut närbilder ur något som verkar vara kaos från början. Jag kopierar alltid bilden innan jag börjar leka med den, så jag alltid kan gå tillbaka till originalet.

Sen det viktigaste.

Även om jag staplat en massa problem här, så glöm inte att rockartisterna går inte upp på scenen i första hand för att vara fotomodeller. Dom står där för att leverera den grymmaste show du sett i det häftigaste ljuset som finns, bara för att du och alla andra skall hamna i extas och flaxa med armarna.

Så är det bara och det är ju det vi vill uppleva eller hur ?

KajsaLisa

Advertisements

14 svar

  1. Vilket jobb du lagt ned och så intressant att läsa. Känner igen mig i mycket av det du skriver, fast jag numera har för dåliga nerver för att stå längst fram. Mina bilder blir mest en suddig färgmassa och en massa händer och armar som far i luften. (Typ den dåliga syratrippen…) Det var x antal år sedan som jag stod limmad mot ett kravallstaket med blåmärken som följd dagen efter.

    Jag tror att det även gäller att inte vara för fokuserad på att hela tiden ha kameran framme, man är ju först och främst där för att lyssna på musiken och uppleva showen, vilken lätt glöms bort när man bara fokuserar på att ta den perfekta bilden

    Numera går jag mest på konserter med Stefan Sundström, Lars Demian osv, inga tunga rockkonserter precis. Sundström kan flänga runt ordentligt på scenen, men Demian är lätt som en plätt att fånga med kameran. Låter som om jag börjar bli gammal minsann…

    • Stefan Sudström är rätt skön, sett honom live och har även en signad platta med honom. Däremot så har jag inga bilder på honom, men får jag ett tillfälle så……..
      Tycker du kan testa med att fota honom Farstas svar på Mick Jagger gör sig bra på bild. Sen kan du gå vidare med dom som är lite vildare på scen.

  2. Tack för en rolig lektion i rockfoto 🙂 superbra tips som jag garanterat kommer att dra nytta av!

  3. 1. Är man hängiven så är man.
    2.Vissa uppoffringar hör till, även om jag aldrig skulle utsätta mig för dom.
    3. Fantastiska bilder måste jag säga. Gillar närbilderna bäst.
    4. Men till min stora glädje (jag är elak nu, jag vet, men det tål du) kan jag bara konstatera att dina artister också har en förmåga att röra på sig, alltså blir de aningen suddiga. Inte lika suddiga som mina då, men ändå.
    5. Lika bra förresten att de är lite ”oskärpta” – för de är ju varken modeller eller speciellt snygga;-)
    6. Hur lång tid tog det för dig att knåpa ihop det här inlägget????? Vågar knappt fråga faktiskt;-)

    • Få perfekt skarpa bilder är nästan omjligt i dom här lägena, kommer aatt satsa på en bättre kamera så småningom som både tar bra bilder och man blir insläppt med. Hur lång tid det exakt tog vet jag inte, men som tidsoptimist så säger vi väl 6 timmar, fördelat på några dagar och nätter givetvis. Det värsta är inte texten utan alla bilder, men jag hittade några jag inte visste jag hade och det var ju kul 🙂

  4. Tack – det inlägget kommer jag tillbaka till! 🙂

  5. Himla härligt materiell du lagt ihop. Kul att du har tålamodet! Så trevligt också att du fullföljer med att dukumentara allt så bra! Att vara så här nära artister är mycket skoj. En del uppskattar att man står där också. Jag fick en härlig film på Ewa Eastwood som hon uppskattade med att länka från you tube till Facebook. Jag stångades precis lagomt med andra fans på Wheells båten:)

  6. Detta behöver du inte lägga in om du inte vill: Jag gör precis som dig, jag har en bröstfickan kamera. En liknande dig, en Canon IXUS. Kanske inne på min 6, sjunde nu… Så jag har en massa batterier, 6 st tror jag. En vart inte sig likt sedan jag badade oförvilligt på en mycket kul privat fest en helg med arbetskamrater… Överkörd av traktorn vart heller inget hit. Det som göms i snö… Men jag tar bilder dygnet runt med den 🙂 Är med mig jämt 🙂 90 % av mina bilder kommer just från min lilla IXUS. Ja kolla här då jag stångas:) http://youtu.be/rsbgTRdMmMo
    Himla mycket rolig läsning du bjuder på, jag blir sittandes, liggandes många timmar framför din blogg, paddan i sängen är som en bra bok ; Du skriver lika bra dom du fotar 😉 Trevlig helg från Nacka!

    • Tack :), glöm inte att trissa bara. Kör man så hårt med kameran så bör man nog inte ha en dyrare. Själv har jag kikat på Sony RX 100 finns i två varianter och det är den kameran jag hänvisar till i inlägget. Finns i två varianter. Väntar på att priset går ner och min ekonomi kommer ikapp så får vi se.

  7. Kul och intressant läsning! Jag fotar allt som kommer i min väg, men konserter är svåra, dels men bara litet för att jag aldrig hamnar så långt fram. Resten är brist på kunskap. Enda nackdelen med att fota konserter och andra liknande evenemang är att man förlorar en hel del av stämningen när man försöker få den perfekta bilden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: