• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 2 andra följare

  • Kategorier

KAJSALISA ÅTER I LONDON DEL 13

LONDON ROCKS DEL 2

Vi fortsätter vandringen från förra avsnittet i min Londonserie. Jag är alltså ute på en liten rockpromenad med en guide från London Walks och lär mig om Londons rockhistoria. Lägger in en länk till förra avsnittet.

LONDON ROCKS DEL 1

IMG_3279

Vi börjar med att passera  restaurangen The Ivy som tydligen är rockstjärnornas favvohak. Själv är jag skithungrig, men lika osäkert som att jag kommer att stöta på Mick Jagger där, lika säkert ar att jag troligtvis blir ruinerad om jag går in där. Vi fortsätter promenaden.

IMG_3280

En mindre lite mer oansenlig restaurang, kanske inte så intressant, men den var det 1962. Paul Simon bodde en period i London och spelade här. guiden berättade stolt hur bra han trivdes i London. Restaurangen var rätt sunkig, ville man gå på toa fick man gå in på puben bredvid. Man hade inget alkoholtillstånd men det var okej att ta med egen alkohol. Fördelen var att man fick röka där inne och ingen brydde sig om vad man rökte.

En helt okänd Bob Dylan dök upp här 1962 för att äta ihop med sin manager. Han gick upp på den lilla scenen och körde några låtar med sin gitarr, sen gick han och satte sig igen. När han hade varit uppe för andra gången tyckte mangern att han skulle få betalt för spelningen. Ägaren blev rasande och slängde ut bägge på gatan. Aldrig i rockhistorien har nog en sån blivande celebritet blivit utslängd från ett lika dåligt ställe.

IMG_3282

Nästa spännande stopp, nere i högra hörnet skymtar en teater. Tidigare låg det en rockklubb i den lokalen The Cavern in Town. Den riktiga Cavern låg i Liverpool och efter att Beatles slog igenom där så kunde ju inte London vara sämre, klart dom skulle ha ett eget Cavern. Klubben fanns kvar rätt länge och när The Clash skulle släppa dubbelalbumet London Calling 1979 körde dom hela materialet live här inne några dagar innan den släpptes. Nej jag lägger inte in London Calling med dom, den här tycker jag är bättre.

Nu blir det faktiskt lite Beatles, det var inte så mycket Beatles på den här vandringen, troligtvis berodde det på att London Walks har en separat Beatlesvandring man kan gå. Fattas bara annat. I det stora huset bredvid klubben som har Prince Charles Cinema i botten startade 1965 Londons första diskotek. Det var ett inneställe med den tidens innemänniskor som skådisen Miakel Caine som stammisar. Hur var det nu, var Beatles The White Sheeps och Stones The Black Sheeps. På den här gamla videon ser dom i alla fall ut som välkammade  svärmorsdrömmer

Hur som helst 1966  begav sig John Lennon, George Harrisson och en tjej han träffat , fotomodellen Patricia Boyd hit till diskoteket. För att testa LSD för första gången. Drogen var väl lite av en innedrog då precis som kokain är idag. I hissen fick Patti panik, hon höll på att brinna upp, eller rättare sagt, hon var så påtänd att dom lysande hissknapparna övertygade henne om det. Patti är känd under ett annat namn, hon gifte sig med George Harrison och Eric Clapton som var kompis med George skrev en låt om henne.

Låten skrev han 1970, han gifte sig med henne 1979 efter att hon skilt sig från Harrison, så kärlekssånger kan vara långsiktiga.

IMG_3284

Nästa stopp gör mig lite kluven här är ett nostalgiskt kafe, som betydde mycket för rockmusiken under slutet av 50-talet. Guiden räknar upp gamla brittiska rockikoner som hängde här. Tommy Steele och Cliff Rickard. Kollade upp dom på youtube och jag bespar er dom. När man tänker hur engelsmännen utvecklat rockmusiken, gitarrvirtousen Clapton, Beatles och Stones, senare David Bowie hårdrockens rötter med Black Sabbath, Led Zeppelin och Deep Purple, Brittish Heavy Metal med Iron Maiden och Judas Preist sen kan man ju undra om grupper som Greenday hade existerat utan Clash och Sex Pistols.

Hur enda in i helvete kan en sån stor rocknation producerat sån smörja som Tommy Steele och Cliff Rickard.

Hur som helst urskuldrar sig guiden med att Cliff Rickard blev religiös, kanske påverkad av den amerikanske pastorn Billy Graham, som sprang runt här nere med sin bibel i Soho på 60-talet och utstötte svavelosande predikningar över sexshoppar och porrklubbar.

Men det här cafeet var även centrum för företeelsen Skiffle, i videon under som börjar med Bill Haleykonserten 1957 jag skrev om i del 1 och har lite skiffle i slutet. En blandning av blues, country och jazz.

Lägger in en bild på en typisk skifflesettning med ett finländskt bluesband Bluesberrys som jag fotade i Dublin förra sommaren. För övrigt mitt enda kommersiella jobb som rockfotograf, fick en t-shirt och en CD för besväret.

DSC_1561

På 50-talet var Storbritannien rätt fattigt, efter kriget. Instrument var dyra, men om man kompletterar gitarren med en tvättbräda, en upp och nedvänd zinkbalja med snöre och kvastskaft som ståbas och något att trumma på så hade man ett band. Kanske det var det som var embryot till alla bra engelska rockband och det som förpassade Tommy och Cliff till rockens skräpkammare. Lägger in lite modern skiffle från Ryssland, en utdöd musikform som tolkar Lady Gaga.

IMG_3286

Promenaden börjar närma sig sitt slut, vi stannar utanför den legendariska rockklubben Marquees där The Who var husband på onsdagar. Inte ens en skylt som avslöjar det, däremot en ful modern bil som står i vägen när man skall fota. Men om dom spelade så här varje onsdag som i slutet på den här videon, så måste det blivit fruktansvärt dyrt. Kolla gärna på den, vilken aggression.

IMG_3291

Innan vi slutar föreslår guiden att man kan ta en öl på puben där två unga klädsnobbar träffades för första gången 1962 och beundrade varandras kläder. Dom skulle senare under decenniet tillsammans spela i Jeff Beck Group och bilda The Faces.  Rod Stewart fick senare en lysande solokarriär och Ron Wood hoppade in i Rolling Stones.

Det är sent. Jag går in och sätter mig trött och hungrig på puben, dom har slutat servera mat men en öl är okej. Nu skall jag berätta ett fruktansvärt misstag jag gör där inne. Får väl skylla på att jag var så trött.

Snälla ni som läser det här, skäm aldrig ut er på det här viset.

IMG_3289

Jag frågar henne i baren om hon känner till att det var på den här puben som Ron och Rod träffades första gången. Hon ler föraktfullt och svarar :

IMG_3290

”I det där hörnet brukade Jimi Hendrix sitta och dricka öl.”

Naturligtvis, han satt där med Shakespere och tonsatte hans alster med sin Stratocaster, samtidigt som den berömda 1600-hundratalsstråtrövaren Dick Turbin klen in genom dörren.

Förutom öl så stavas en brittisk pubs identitet anor, tro aldrig att du vet mer om det än dom bakom bardisken, stilbrottet var helt i klass med att gå in där och bjuda folk på Lapinkulta !

Efter två inlägg har jag säkert missat det mesta, men även om jag inte gjort det så kan jag starkt rekommendera den här turen. Han som leder den är helt underbar. Avslutar med en äkta evergreen från rockens guldår i London som jag tycker håller än.

I nästa avsnitt  i Londonserien blir det ännu mer Rock, begriper inte hur fan jag orkade med, det var 30 grader varmt i London den veckan i Juli.

KajsaLisa

Annonser

6 svar

  1. Kul läsning till bra musikal 😉 Väntar med spänning på nästa 😉

  2. Även öl funkar bra när man är hungrig 😉

  3. 1. Förstår inte hur du kommer ihåg allt? Bandar du eller skriver du upp all info?

    2. Klart värt rundvandringen, som jag ju redan har sparat pengar på efter del 1;-)

    3. Nej, du, besserwissers är nog inte så poppis någonstans i världen,
    men nu har du ju lär dig läxan;-)

    • 1 Jag använder bilderna som stöd, sen blev det Wikipedia. Nej, jag kommer naturligtvis inte ihåg allt och anteckna var bara att glömma, som han snackade. Den svåraste nöten att knäcka när jag skrev inlägget var The Cavern in Town. Jag förknippade Cavern med Beatles, men dom slog ju igenom i Liverpool. Till slut genom att kolla upp teatern hamnade jag rätt och kom ihåg hela historien.
      2 Du har tjänat in hela, men jag tycker du skall gå turen i alla fall.
      3 Efter att ha pumpats med värdelöst vetande under några timmar och hällt i sig öl blir man rätt kaxig 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: