• Prenumerera

    bloglovin
  • Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 2 andra följare

  • Kategorier

INTE FAN LÄSTE JAG SARA KADEFORS

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika vilket format på böcker man föredrar.

Jag har knappt testat ljudböcker och allt i digitalt form går fett bort. Samma gäller musik, jag vägrar sluta med CD-skivor. Saker skall finnas för jag vill inte leva i en Matrixvärld. Man skall kunna ta på dom.

DSC_0288 (kopia)

Ännu ett tunnelbanemotiv från London.

Tänk er själva när man blir bortbjuden till någon person man inte känner, gå fram till bokhyllan i vardagsrummet och bara genom att läsa på böckernas ryggar kan du bilda dig en uppfattning om personen som sen kan utvecklas till ett intressant samtal.

En tom bokhylla med en läsplatta inklämd mellan en vas och ett fotografi, hur kul är det egentligen ?

Nej, böcker skall man kunna bläddra i, om vi går vidare i utsorteringen så blir ju frågan inbundet eller häftat/pocket. Nu blir jag kluven, när det gäller faktaböcker som man återkommer till är inbundet oslagbart, älskar riktiga praktverk med mycket bilder. Nej, jag syftar inte på kokböcker nu, det finns mycket annat.

När det gäller skönlitteratur, visst är en inbunden roman skönare i soffan eller sängen, dessutom mer lättläst. Men  den är liksom allt för stationär, det finns många bra lässtunder man kastar bort även alla som åker tunnelbanan behöver ju inte sitta som Iphonezombies med en sladd i örat. Öppna ryggan, ta fram din pocket och läs ett kapitel stället.

Sen har vi den tredje sorten efter att vi tagit pappersupplagans laptop, nämligen pappersupplagans gps. När det gäller böcker som man har med sig för en specifik uppgift är pocketen oslagbar.

Eller är det någon som släpat runt på ett halvfranskt band med snygga svampteckningar, när man letar kantareller i skogen ?

Men det kan bli för mycket pocket också. Den här lilla sedelärande storyn  handlar om min Londonresa i Mars ( som vanligt alltså )

Den perfekta semesterresan är som att ha bra sex, först förspelet som kan pågå i ett par månader, man googlar, läser på och kollar resmålet. Sen själva akten när man är där efter det efterspelet när man flera erfarenheter rikare kan sammanfatta allt. På det viset kan man ha utlandssemester i fyra månader för 6000 plus uppehälle och shopping fast man bara tagit ut en veckas semester.

DSC_0714

Förra resan tog jag med den här boken, en otrolig inspirationsbok för Londonresan fylld av värdelöst vetande som får en att vilja besöka platser i staden. Men så där inbundet tung, klarade övervikten hem på planet med under ett halvt kilo.

DSC_0712

Nej, den här gången skulle jag packa smart, pocketböcker väger ju ingenting. Egentligen skulle det ju räcka med en bra guidebok, köpte en på bokrean i Februari. Den verkade lite mer genomarbetad än dom där vanliga topp tioserien, men den väger ju absolut ingenting.Aha, där har vi en pubguide också, halva priset på rean, kul den måste jag ha, just det promenader låter ju spännande, man får reda på allt man ser. Förresten tioserien har ju en inplastad karta. Jag tar nog den i alla fall. Sen hade dom fler intressanta pocketböcker på rean, Hundraåringen som gick upp i rök och försvann och Sara Kadefors. Måste ju ha något att läsa på planet också. Shit vad billigt det blev.

Min lilla guidebok jag skulle packa med mig hade förvandlats till ett bibliotek utan att jag ens tänkte på det.

IMG_2878

Arlanda näst sista Tisdagen i Mars, förspelet tog slut när jag kände hur landningsställen fälldes in på planet.  Men inte fan läste jag Sara Kadefors, satt där med min Bloody Mary  stirrandes ut genom fönstret och gick in i ettsvagt dånande jetmotornirvana som vanligt.

Dagarna i London gick snabbt, Pubarna låg inte alls i den ordning jag ville promenera och dom andra böckerna öppnade jag knappt. Sen sista kvällen i London Transport Museums lilla bokhandel hittade jag den.

DSC_0717

Vilket praktverk, 250 kronor. Som jag berättat tidigare har jag snöat in på Londons Tunnelbana och dom 150 års jubilerade i år. Låter jättenördigt, men man kan läsa Londons historia från den Viktorianska eran och framåt. Tanken på övervikt fanns inte i huvudet alls när tegelstenen åkte ned i ryggan.

DSC_0718

På vägen hem på tunnelbanan frossade jag i den, ett underbart bildmaterial, fint tryck, bilder på fantastiska art decostationer, hur London växte ut på landet med tunnelbanan, sen texten här fick jag chansen att träna min urdåliga engelska.

För er som är mer normala och kanske snöar in på London i allmänhet rekommenderar jag bokhandeln på London Museum vid St Pauls som är mindre nischad.

Tillbaka på hotellet alltför vinglig och trött för att börja läsa Sara Kadefors. Men nu började jag ta mitt förnuft tillfånga, jag började inse att jag gjort ett riktigt fynd i alla fall om man såg till kilopriset. Lade hela mitt resebiblotek i en hög och kände efter,

Shit vad det vägde.

När jag åkte hem dagen därpå hade min överviktsproblematik förvandlats till ren noja. Att jag köpt åkte ur förpackningarna. Dom brukar ju inte väga handbagaget, packade ned mina böcker där. Tänk om dom gör det, men mig väger dom inte i alla fall. Ylletröjan väger mer än fleecetröjan jag köpte, Hunterstövlarna väger mer än mina sneakers, fyller väl rockfickorna också, systemkameran runt halsen..

Tre kilo tyngre åkte jag  med alla mina shoppingfynd till Viktoria Station kämpade tappert i dom trånga trapporna mellan tunnelbanan och järnvägsstationen, där allt större än en handväska väger för mycket.

Ute vid flygplatsen vågade jag inte titta på vågen, men jag kom igenom. Kanske det räckte med att jag glömt kameraladdaren på hotellet.

Nu till det löjliga med historien. Innan jag åkte hade jag kollat upp alla sevärdheter och shopping på Google maps, printat ut alltihop i en storlek så jag fick med närmaste tunnelbanestationen. Jag lånade kartan ur en bok och det var allt jag behövde under veckan.

Nästa resa i Juli så blir det bara en liten resepocket, pubboken och Sara Kadefors naturligtvis.

Eller också skippar jag resväskan, åker till IKEA och köper ett handtag till bokhyllan Billy.

KajsaLisa

Advertisements

12 svar

  1. Ett handtag till bokhyllan Billy låter som en lysande idé. Och kanske en knapp som snabbt förminskar den också 🙂

  2. Böcker med bilder ska vara inbundna. Det har jag svårt att tumma på.

  3. ”Tänk er själva när man blir bortbjuden till någon person man inte känner, gå fram till bokhyllan i vardagsrummet och bara genom att läsa på böckernas ryggar kan du bilda dig en uppfattning om personen som sen kan utvecklas till ett intressant samtal.”

    Jo, det är vad vi alla önskar. Den moderna tekniken skapar dock vissa problem:

    ”En tom bokhylla med en läsplatta inklämd mellan en vas och ett fotografi, hur kul är det egentligen ?”

    Inget kul alls faktiskt. Men hav förtröstan, ty nu är lösningen här:

    http://respelion.se/attrapp-for-digitala-bokmalar

  4. Hahaha! Ja du gör nog samma förberedelser som vi när vi åker iväg. Åsså går maken in i första bästa bibliotek och får både karta och andra tips… Vi nobbar också allt vad gps och digitalt heter, det ska vara på riktigt. Helt klart! Har inte läst en enda e-bok. Däremot lyssnar maken till audioböcker, men han har en ursäkt då han är dyslektiker.

  5. Faktaböcker som har rikligt med bilder gör sig definitivt bäst i inbundet 🙂 Men pocket är ju, som sagt, alltid lättare att bära med sig i väskan och dra fram under pendlandet.

  6. Jag väljer inbundna i första hand och pocket i andra, men gillar varken e-böcker eller ljudböcker… Och till resor brukar jag ägna ”förspelet” till att göra mina egna guideböcker 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: