Kommer hem från jobbet jättestressad, öppnar kylskåpet och tar ut matkassen.Det är redan trångt i ryggsäcken men jag lyckas knöla ned den. Ringer Linda, vi bestämmer att ses utanför Tunnelbanan om en halvtimma.
Det är dags för min årliga naturupplevelse med mina gamla scoutkompisar.
Förrförra året återupptog jag den här grejen, men dom andra har sysslat med det här under alla år. Det är några gamla kompisar som jag umgicks med i scouterna som tonåring. I år skulle det bli lite annorlunda, vi skulle tävla och hade blivit indelade i grupper. Normalt brukade vi vara ett tiotal men i år hade folk använt sina kontakter i scoutrörelsen, så vi var nog mer än dubbelt så många.
Meningen var att vi skulle gå ihop med en kompis med samma kön och sen paras ihop med två av det motsatta. Det som var kul var att jag fått med Linda, hon hade inte varit inblandad i scouterna på säkert tio år. Vi hade blivit ihopparade med två killar från en scoutkår i Umeå som någon kände, fast vi hade bara haft kontakt med dom per telefon. För att planera maten.
Det var säkert det här som gjorde att jag fick Linda att hänga på, hennes ungar hade varit sjuka mycket och hon hade nog känt sig lite isolerad på sistone. Jag förklarade mitt eget race för henne, kraftig make, håret utslaget, hittar du något så ta för dig.
Vi träffades i Tunnelbanan, hon hade verkligen satsat på det här, mörk kring ögonen, knallröda naglar och en tight fleecetröja som inte dolde något.Vi gör succe i år fnittrade jag.
– Det där att ta för sig lät spännande sa hon, vad vet du om dom här killarna?
– Inte så mycket, svarade jag, bägge pluggar, dom var med som seniorer på Scout 2001 lägret i Rinkaby, så dom borde vara cirka 25 år. Henrik och Danne heter dom.
-Tja yngre killar är ju din stil, men ta för sig, jag kommer bara ihåg en massa knopar, du verkar ju dragit med mig på en köttmarknad.
– Du sa jag, det har bara blivit så här två år i rad, förra årets minns jag inte så mycket av. Man skall väl inte ta något för givet, vi får väl se hur det utvecklas, såg i alla fall väderleksrapporten, tänk om dom är rädda för åskan, då kryper dom upp i våra famnar, sen får vi dom att tänka på annat.
– Du och jag sitter i skogen, med varsin livrädd hunk i famnen och viskar snuskiga saker i örat på dom, jag dör, skrek hon och vek sig dubbel av skratt.
Vi började dra till oss uppmärksamhet i tunnelbanevagnenvagnen. En blondin i röd fleccetröja med röda naglar och en rödhårig med svart fleecetröja och svarta naglar, med jättestora ryggsäckar, som skulle ut i naturen och jaga lammkött, väcker kanske uppmärksamhet när dom sitter och fnittrar. Nästa station var T-Centralen, vi hjälptes åt att få på ryggsäckarna då jag kände en hand på min axel.
Det var en äldre kvinna som satt brevid mig, ”ha det så kul sa hon och skrattade” jag blev röd i ansiktet kände jag och lyckades fnittra fram ett tack.
Vi gick upp mot Centralen, tydligen var vi först där, vi tog av oss ryggsäckarna och väntade.
-Du borde fixa en sak sa jag till Linda.
-Är det dom där förbannade skosnörena? Jag har inte haft kängor sen jag var seniorscout.
– Nej, dra upp blixtlåset på fleecetröjan, det framhäver bysten bättre, ta en sista koll, hur ser jag ut.
– Du ser rätt farlig ut skrattade hon, dom där jättestora ringarna i öronen är jättesnygga.
Nu började folk dyka upp, efter ett tag så dök Danne och Henrik upp, bägge iklädda scoutskjortor. Mia som jag var i Gambia med hade organiserat allt och presenterade oss för varandra. Henrik var kort och mörk, Danne lång och ljus. Mia och Linda hade inte träffats på flera år, så dom hade hur mycket som helst att diskutera, jag blev lite ensam med killarna.
Henrik synade mig upp och ner, sen frågade han.
-Är det första gången ni är ute med scouterna?
-Jag och Linda gick från minior till senior ihop, sen har jag varit ledare i flera omgångar.
-Va sa han, kan man inte tro, ni ser inte ut som ni skall ut på hajk.
Han var lite klumpig, men jag blev inte sur, vi fick ju det vi höll på med bekräftat, fast jag kunde inte låta bli att vara lite spydig tillbaka.
– Du sa jag, vi ser alltid ut så här, scoutskjortan använder jag när jag delar ut märken till kids. Tycker den är opraktisk, spelar ingen roll hur mycket gore-tex du har i jackan, scoutskjortan är i bomull och blir som en disktrasa under. Tycker din halsduk sitter lite konstigt förresten.
Prydligt
Jag tog av honom halsduken, vek en trekant, tog tag i snibbarna. Medan han stirrade på mina svarta naglar så snurrade jag ihop den, lade tillbaka den runt hans hals och drog på söljan
– Titta vad fin du blev sa jag och så tar vi av den när vi har sillunch, det ser illa ut att snapsa i scoutskjorta ifall någon ser oss.
Jag kanske tog i lite för mycket, det blev knäpptyst. Linda vände sig om och sa till honom att bry dig inte, så där är hon jämt, fast jag är faktiskt ännu värre. Danne som verkade mer självsäker skrattade och sa att vi fyra skulle nog få en kul helg ihop.
Efter att situationen var avväpnad, så gav vi oss iväg. Vi var nu fem lag alltså tjugo totalt och Mia som skulle lotsa iväg oss. Tydligen var det pendeln som gällde. Medan vi gick genom gången bort mot pendeltågen, knuffade Linda mig i sidan.
-Du viskade hon, inga hunkar, men helt okej för mig, väl är ganska givet, eller vill du stå på tå och jag på knä?
– Tänker som dig viskade jag tillbaka, kan bli kul, nu har vi fått uppmärksamhet och satt oss i respekt. Vi hänger på och markerar revir, men vi minglar ihop med dom, vi känner ju nästan alla. Kom ihåg att vi är inte några vandringspokaler utan två själständiga kvinnor som vet vad vi vill.
Linda nickade tillbaka, man såg att hon gillade det här.
Vi kom på pendeltåget och åkte till slutstationen, sen bar det av upp i skogen på en vandringsled.
Det här blev en vandringshajk, med lite olika uppgifter att lösa på vägen. Mia hade tagit hjälp av några kompisar och organiserat det hela jättebra. Vi förflyttade oss under kvällen, slog upp vindskydden och låg vid en sjö hela Torsdagen. Vi hade tur med vädret, på natten till Fredag regnade det ordentligt men på morgonen var det uppehåll. Så vi packade ihop och vandrade vidare.
Efter att vi avnjutit en sillunch vid vattnet där Henrik och Danne snapsat i underställströjor, så kom regnet tillbaka, dags att dra på regnkläder och börja gå igen.
Än hade det inte hänt något avgörande varken för mig eller Linda, vi hade jättetrevligt ihop, men läget ville inte infinna sig. Nu var vi på väg till sista nattplatsen, det skulle bli gemensam middag. Det hade i alla fall mer och mer blivit så att jag gick bredvid Henrik och Linda bredvid Danne och pratade.
Plötsligt dök det upp en skylt mitt i skogen där det stod
VÄNTA HÄR HAJKKOMMITEN.
Tydligen höll dom på att förbereda en kontroll, vi kunde inte vara långt ifrån nattplatsen och vi var första laget, Vi tog av ryggsäckarna och satte oss ned, det gick en stund, sen sa Linda
-Har tröttnat på att sitta här i regnet, Ni kan väl sitta kvar och hålla koll på ryggsäckarna så går Danne och jag bort och kollar vad som är på gång.

Nu var jag och Henrik ensamma i skogen, började frysa lite. Jag var klädd för att gå inte för att sitta still, men jag ville inte ta av mig jackan och sätta på fleecetröjan under, snart skulle vi säkert börja gå och då skulle jag få ta av den igen. Höll man på så några gånger i det här vädret, så blev man dyngsur. Men jag hade en rånarluva i samma material i jackfickan, värma upp huvudet är rätt effektivt så jag drog på den under huvan.
-Fryser du frågade Henrik
Jag nickade, han lade armarna om mig, och började skrubba mig med händerna på ryggen.
-Det där hjälper inte så mycket, det viktiga är att man står nära varandra och delar på värmen sa jag och drog honom hårt emot mig.
– Jag ser ju bara ögonen på dig påpekade han.
– Du, jag är fullt upptagen med att krama dig med bägge armarna, så vill du se mer så får du väl öppna lite retades jag tillbaka.
Han tog fingret och petade ner luvan runt hakan, då fick han en kyss av mig som tack. Sen gick det blixtsnabbt, han drog mig ännu hårdare till sig och våra tungor möttes. Vi kramades hårt och kysstes länge. Sa åt honom att han var duktig på att värma mig, men vi blev avbrutna av att någon kom. Det var Linda och Danne.
– Dom är klara, sa Linda vi kan ta bort skylten och komma fram.
Påbörjat kök med ballongkontroll i bakgrunden.
Vi blev lite generade, drog på ryggsäckarna och gick ut på en stor äng vid vattnet. Det slutade regna och solen tittade fram. Först skulle vi skjuta ned ballonger med pilbåge, sen när alla lag var klara skulle vi äta ihop, förrätt, sen grillade spett med potatissallad och efterätt.
Gypsykamp
Nu vart det varmt, vi bestämde oss för att bada. Jag drog på mig bikini och alla fyra sprang ut i sjön. Man står ut med nästan vad som helst för att få känna sig lite frächare ute i naturen, upp och tvåla in sig, sen ut igen i det iskalla vattnet igen. Jag undrade varför Danne badade i t-shirt, men han hade tydligen bränt sig i solen dagen innan.
Nu vart man nästan brun i väntan på maten, vädret växlade snabbt och nu sken solen från en klar blå himmel.
Förrätten
Efter middagen började det småregna, blåsa och tempraturen föll. Vi satt på lägerplatsen på stockar runt en eld och jag mådde hur fint som helst trots vädret. Det är en underbar känsla när man varit ute i skogen ett par dygn att få bada, tvåla in sig och efteråt sätta på sig rena kläder. Passade på att bättra på min make, som knappast syndes under huvan på jackan.
Jag skulle nog mått rätt bra även om jag suttit där själv, men nu satt han hos mig, höll om mig, undrade om jag frös ( vilket jag inte gjorde ) och brydde sig bara om mig. Ibland kom hans läppar förbi och undrade om min tunga ville komma ut och leka och det ville den.
Jag ville inte vara någon annan stans just nu förutom på ett ställe. En äng en bit bort, i solsken, på ett liggunderlag, där vi utan alla dessa kläder vi hade på oss och låta våra kroppar utforska varandra. När jag blir så här ompysslad så brukar min hjärna börja gå på högvarv, fantasin flödar och jag fick en ide.
-Du, sa jag jag vill ha dig för mig själv en stund, du förstår nog vad jag menar.
– Va sa han, i det här vädret?
– Du ifrågasatte ju mina kunskaper tidigare svarade jag, det är nog dags att jag lär dig lite mer avancerat friluftsliv.
Huvudrätten
Han verkade nyfiken, jag tog honom i handen och vi gick bort till vindskyddet, på vägen passerade vi Linda och Danne, nej det hade inte hänt något, dom satt bara och pratade.
– Skall vi vara i vindskyddet viskade han, dom andra sitter ju bara några meter bort?
– Nej, under bar himmel naturligtvis, vi skall ju ha friluftsmys svarade jag och log.
Han stirrade in i min uppfällda huva på mitt ansikte som doldes till en del av rånarluvan som jag inte var riktigt klok. Jag tog med mig liggunderlaget och sovsäcköverdrag och vi gick mot en skogsdunge.
För några år sedan köpte jag ett sovsäcksöverdrag som tagits fram som överlevnadsplagg för Jas-piloter, dyrt men mångfunktionellt. Kan även användas som anorack, och vindsäck i fjällen. Jag har sovit i det under bar himmel, så jag vet att det funkar, men nu skulle det användas till en ”nödsituation” som knappast någon Jas-pilot hamnar i. Jag är rätt liten, han var nog knappt 1,75 och smal, det borde fungera.
Vi ställde oss mot en björkstam som lutade lite. Jag tog tag över hans axlar och tryckte honom mot mig, vi började kyssas. Mina händer vandrade nedför hans rygg till jag nådde hans skinkor, jag klämde och masserade hårt genom kläderna samtidigt som jag tryckte honom mot mig så våra underliv möttes, i ett intensivt gnuggande.
Nu exploderade han, jag satt som i ett skruvstäd och våra tungor åkte djupare in. Vi bearbetade varandra en bra stund, innan jag satte min plan i verket.
-Vi kanske skulle klä av oss lite fick jag fram.
-Skall vi krypa in i vindskyddet svarade han.
-Vi gör det här på plats, du tvivlade ju på mina friluftskunskaper nu skall du få en naturupplevelse som du inte glömmer.
Sexfodralet
Jag tog av luvan, stack in liggunderlaget mellan hans rygg och björken, sen drog jag det röda sovsäcksöverdraget över oss. Vi var nu inne i en röd påse som flaxade i vinden.
– Naturupplevelse? Han såg undrande på mig.
– Visst svarade jag, i den här puppan skall vi tillsammans bilda en sexuell varelse som bara finns för sin egen njutning, nu leker vi följa John.
– Det var ingen svår lek, för vi var likadant klädda, vi började utforska vad som fanns under kläderna, först ritschade vi upp kardborreknäppningen på våra jackor, jag fortsatte med hans blixtlås och han med mitt. Under hade vi fleecejackor vi öppnade varandras blixtlås på dom, jag drog upp hans underställströja upp till armhålan, han gjorde likadant på mig, och hjälpte mig med bhbandet. Nu var det regnbyxor, underställsbyxor och underbyxor. Allt åkte ned till knävecket på oss bägge.
Det här var spännande, det var för trångt inne i sovsäcksfodralet för att ägna sig åt vilt ohämmat sex. Allt vi gjorde krävde planering och att hela tiden ligga steget före i hjärnan triggade mig otroligt. Vi petade undan kläderna och äntligen möttes våra kroppar hud mot hud, våra tungor jobbade nästan desperat mot varandra.
Han tryckte mig mot sig och min ena hand grep tag i hans ena skinka och den andra mellan hans ben, mjukt och försiktigt började jag massera hans förhårdnad samtidigt som min andra hand klämde på skinkan med rytmiska rörelser. Medan vi kysstes kände jag hans flämtande andedräkt genom hans näsborrar, hans hand sökte sig ned mot mitt underliv, över buskashet och lade sig mjukt masserande utanpå.
Jag visade med min flämtande andning hur mycket jag njöt, så han fortsatte, först med tre fingrar på insidan av mina läppar, två stannade på vakt utanpå medan ett smög sig in och utforskade mitt kön. Det som var inne virvlade runt, samtidigt som dom två andra smekte i en upp och nedgående rörelse. Min hand tog ett fastare tag och jag stönade och gnydde så tungan knappt kunde koncentera sig inne i hans mun. Det var svårt att stå upp, våra ben skakade av upphetsning, jag tryckte honom mot trädtstammen med det mjuka liggunderlaget emellan så att inte min upphetsade sovsäcksfodralskonstruktion inte skulle tappa balansen och ramla omkull.
Jag bara njöt och kände hur pulsen låg på max.
-Följa John viskade jag, jag först.
Mina läppar övergav hans och började utforska honom, först en tur över kinden, nafsade lite i hans örsnibb och viskade små smutsiga ord i han öra. Sen fortsatte tungan nedför hans kropp, vandrade runt hans ena bröstvårta och jag kände hans hårda pumpande hjärta genom mina läppar. Expeditionen gick vidare, över hans mage och ner över hans lår, vid hans knä bytte jag ben och min tunga vandrade uppför insidan, han var jättespänd och jag kunde inte tolka det. Så jag lät tungan vandra förbi och in i hans navel som blev kittlad.
Det är trångt för två, man kan i alla fall stå och fota innuti.
Sen reste jag mig och viskade i hans öra:
– Tala inte om hur du vill ha det, visa mig så jag vet istället och vill du så blir det en extratur.
Nu var det spännande, kände han tunga undersöka vecken i mitt ena öra och hans läppar kallade mig saker som fick mig att rysa. Sen fortsatte den ned till mina bröst som både fick tung och läppmasage, bröstvårtorna blev lite nafsade också, precis så där så det inte gjorde ont, lite hårt men jag var fruktansvärt upphetsad nu. Vad skulle hända, utanför slet vinden i sovsäcköverdraget, men inne i det värmde våra kroppar varandra. Han fortsatte nedför min mage och mitt lår. Hjärtat bultade som en hammare, vilken väg skulle han ta sen, han bytte ben, hans tunga vandrade upp efter insidan på låret, jag kunde bara hoppas.
Han ville, Gud vad han ville, tungan bekantade sig lite, sen kittlade den K och efter det var det G. Något mjukt masserade i mig, kändes som en varm lavaström genom kroppen, jag var inte i skogen längre, jag var inte i sovsäcksöverdraget, jag var någon annanstans, i en annan dimension som bestod av ren njutning, min ena hand rufsade runt i hans hår, samtidigt som den tryckte hans huvud in mellan mina ben, min andra tog spjärn mot trädet, benen skakade så jag knappt kunde stå. Vet inte hur länge, tid och rum försvann, men plötsligt stod vi bägge upp och våra kroppar höll på att bli till en, samtidigt som våra läppar höll på att äta upp varandra.
”Nu du”, viskade jag och jag tog en genväg ned mellan hans ben, min tunga åkte in på insidan av hans lår, vandrade upp, in mellan kulorna, slickande från undersidan upp mot toppen, som jag smakade av med små cirkulerande rörelser. Vågade inte använda munnen, ville spara på honom till finalen, den var stenhård och jag insåg av hans tunga andning att jag lekte med ett laddat osäkrat vapen.
Det var dags, gick inte att dra på det längre, in med gummit i munnen och trä på det med läpparna, spände dom så hårt jag kunde på tillbakavägen, sakta gled dom över det hala gummit och jag kände hans skakande kropp ända in i min mun. Han var med på det, tog tag i mig, drog upp mig och höll mig stenhårt intill sig.
-Du…… sitt….liggunderlaget……… dra upp…… byxorna….lite. …. det …. dåligt väder….inte skönt……… flämtade jag fram medan jag lekte lite dildo i min öppning med det som fanns i gummit.
Han verkade förstå vad jag ville, vi drog upp byxorna så dom hängde under skinkorna, jag särade på benen, hans gled ned mellan mina, nu satt han på liggunderlaget jag gränslade honom och vi var redo, bara benen stack utanför fordalet.
– Fan vad häftigt sa han.
Jag bara fnittrade tillbaka, utanför blåste det ordentligt och regnet som ökat smattrade mot sovsäcksöverdraget, men vi hade det varmt och mysigt här inne.
Äntligen förde jag in den i mig med skakande händer, vi började medetsamma jucka mot varandra, han drog mig till sig och min ena bröstvårta fick lite mer tungmassage. Nu slöt jag ögonen, kände att det här var en resa jag ville bära vidare inom mig.
Vi ökade takten, fukten från våran flämtade andning rann på insidan av fodralet, vi var på väg mot vår gemensamma final. Med cirkulerande rörelser lät jag höften jobba. Jag ville känna hur han träffade lite olika inne i mig.
Vänster sida, höger sida nej uppåt, uppåt är……… gud vad underbart.
Jobbade snabbare med höfterna, snart.. …… … inte långt kvar.. ….nu …… nu den där vassa känslan börja komma. Tappade focuseringen och juckade bara fram och tillbaka så hårt jag kunde.
Hela min kropp spändes som en pilbåge, huvudet kastades bakåt och med ett gurglande läte körde jag in mina svarta naglar i hans rygg. Märkte att hans skakande kropp kom samtidigt. Det var som ett vulkanutbrott inom mig, den varma lavan strömmade runt i mina ådror, försvann ut ur mig som tårar och något som rann ur min öppna krater ned mellan mina ben. Våra vibrerande läppar möttes igen. Så himla underbart att jag grät.
Vi satt kvar i den här ställningen och kysstes, befriade min tunga för att tala om hur fint det kändes och han instämde. Vi satt tysta med våra läppar mot varandra och kände hur våra hjärtslag tillsammans gick ned. Något inne i mig som mjuknade och lade sig till rätta.
Älskar att sitta så här och ha den kvar inne, brukar bli lite öm, men nu var den inte så hård och kaxig längre, utan mer mjuk och mysig på något underligt sätt.
Vi viskade små snälla saker till varandra och nu hade upphetsningen gått över i småmys. Tillslut gjorde jag avstigning, hade en liten handuk med mig vi torkade av oss på. Så drog vi upp byxorna och stängde blixtlåsen på jackorna.
Vi gick tillbaka till lägerelden, fick reda på att det skulle bli nattvandring, cirka 6 kilometer fram till bussen, som skulle komma på morgonen. Linda och Danne hade somnat i vindskyddet. Vi fyra skulle starta klockan tolv, bland dom första, så vi lade oss på liggunderlagen i ettpar timmar och vilade lite.
Så här bor man i naturen
Vi gick under dom mörka timmarna, vädret var kallt och regnigt, vi började på en stig som gick över i en skogsväg, ville så gärna hålla om honom, men packningen på ryggen tillät inte det. När gryningen kom hade det slutat regna, det sprack upp på himlen, så vi fick tillsammans uppleva soluppgången. Vi stod och väntade på att göra en kontroll ute på dimmig äng och kunde äntligen ta av ryggsäckarna. Visst hade det varit mysigt att gå och hålla varandra i händerna men stå här och kramas i soluppgången och lyssna på när fåglarna vaknade var underbart. Linda och Danne försvann en stund så vi var helt ensamma med naturupplevelsen.
Framåt 5 på morgonen var vi framme vid vändplanen där bussen skulle plocka upp oss, vi satte oss i det daggvåta gräset, fleccetröja, goretexställ, mössa, handskar, fast solen sken var det kallt. Har upplevt det här tidigare, en tidig morgon i skogen, kroppens sista reserver är tömda och hur mycket man än klär på sig fixar man inte att få upp värmen. Men nu hade jag honom hos mig, jag tog fram sovsäcken, och vi lindade in oss i den. Jag fick tillbaka värme i kroppen, kände en hand som letade sig in mellan mina ben och en handflata som lade sig tillrätta över min buske. Låt den ligga där, men rör den inte viskade jag, nu vill jag sova en stund hos dig med din hand som påminnelseom vår underbara natt tillsammans.
Han sa inget utan log och nickade, vi somnade in.
Vi kom in till Centralen på förmiddagen, trötta, vi gick tillsammans upp till den övre hallen för att ta farväl av Henrik och Danne, som skulle ta ett tåg hem till Umeå.
Henrik skulle ge mig en avskedskyss, när vi höll på fick jag se en sak i ögonvrån. Linda höll på att äta upp Danne, dom hånglade så intensivt man kan på offentlig plats utan att bli arresterad, med Lindas knä inkilat mellan Dannes ben. Bägge deras ansikten var försvunna inne i Lindas kraftiga blonda hår. Tillslut så lyckas vi alla fyra släppa taget och vi tar farväl av varandra.
Trötta går Linda och jag bort mot tunnelbanan, jag begriper ingenting, men jag tycker synd om henne. Jag har gjort det här mycket för hennes skull, fixat fram en rygga åt henne, sprungit i affärer och köpt underställ och provat ut kängor med henne.
Har dom inte fått till det under hela helgen och sen exploderat när vi tog avsked. Stackars Linda, tyckte hon behövde träffa någon som brydde sig ett tag och hon brukar veta vad hon vill, vad gick fel. Jag vill inte fråga hur det gick, hon har ju sett hur fint jag och Henrik hade det. Hon måste vara jätteledsen.
Vi klev på tunnelbanan och satte oss. Linda sken upp lutade sig fram till mig och sa.
– Innan vi skiljs så kan jag ta din sovsäck, tänkte tvätta den, tror den är lite kläggig.
– Va svarar jag, har du använt den?
-Visst, kom du ihåg när du lånade min, dom passar ju ihop. Jag och Danne satte ihop dom i vindskyddet när ni två var försvunna igår kväll, fan den killen är ju mer vild än jag.
– Va, fick du till det? Nu förstår jag ingenting.
– Klart jag fick, svarade hon och fnittrade. Vi började redan första kvällen, om du inte visste det, så tog det slut mellan Henriks lillesyrra och Danne för två veckor sedan, dom hade varit tilsammans i flera år, så det var lite känsligt, Danne ville inte Henrik skulle märka något, så vi smög med det. En sista snabbis i natt ute i skogen inrullade i vindskyddet. Förstod du inte varför han badade igår i T-shirt, han har ett jättestort sugmärke runt ena bröstvårtan och rivmärken på ryggen.
– Tur att at den där skylten dök upp, så jag fick till mitt då svarade jag förvånad.
– Ha ha, ni såg aldrig när vi satte upp den, jag var orolig att det inte skulle hända något så det var lika bra ni fick vara ensamma en stund, vi låg bakom en buske och tittade på er, ni var jättesöta ihop.
– Jag trodde inte det skulle bli något alls.
– Men herregud Kajsa, har du ingen koll på läget alls, det såg jag redan när du höll på med hans halsduk i onsdags, det var ju högspänning mellan er. Du måste bli bättre på att tolka signalerna.
-Hur då frågade jag.
– Till din egen fördel naturligtvis, det gör alltid jag.
Nu kände jag mig blåst, men jag var helnöjd med helgen, både Linda och jag hade fått uppleva en stunds njutning. Snart var vi framme,vi satte på oss ryggsäckarna och bestämde oss för att fixa min sovsäck senare, den låg längst ned.
Linda tittade på mig och log.
-Telefonnummer frågade hon.
– Nej svarade jag du då?
– Ha ha nä nä.
Vi hade fått ett vackert minne bägge två men inget annat. Kändes rätt, vi trivs med singellivet och har båda blivit brända. Känns som något fast ligger en bit fram i tiden och jag tänker aldrig mer bära The Miserys Crown
Det var långt in på förmiddagen när vi skiljdes åt utanför tunnelbanestationen. Linda tyckte det varit kul, tänkte ställa upp nästa år också
-Då kanske vi kan köra fyrkant skrattade hon.
-Du, svarade jag, tänk på att du skall ha friluftsmys med killarna, inte äta upp dom. Det blir ju inga kvar tillslut
Jag släpade mig hemåt med mina sista krafter och bestämde mig för att sluta upp att oroa mig för henne i fortsättningen.
Ett löfte jag inte kommer att hålla, för jag är den jag är.
EN EMPATISK BITCH
KajsaLisa
www.aftonbladet.se/wendela/barn/article7405188.ab
Kommentarer
Filed under: Uncategorized |
Kommentera